Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII.
Onskildt lif. Filantropisk verksamhet.
1852—56.
Då Fredrika kom tillbaka från sina resor, var hennes
blick af nya rika erfarenheter skärpt för alla fördomar,
som ännu behärskade hennes eget land. Hon fann, att
det stannat längt efter de stora kulturländerna i utvecklings-
arbete.
»Kunde Sverige på grund af folklynne och natur, läge
m. m. bibehålla eller utveckla en stark och storartad indi-
vidualitet, skild från andra folkslags, och utan att deltaga i
dessas amalgamationsrörelse, så önskade jag intet högre»,
skrifver hon sommaren efter sin hemkomst till Böklin.z
»Gärna skulle jag se det sofva under snömanteln, som Valan,
ovillig att vakna, blott det vid uppvaknandet skulle sjunga
ett nytt Voluspa. Men jag känner, att Sverige ej skulle
kunna det. Den gamla ingifvelsen är borta. Och svensken
måste utveckla sig med andra folk och i lefvande samband
med dessa eller förblifva en enstöring i ett sammanfallande
hus. Jag har känt detta mycket, sedan jag kom hem, och
intrycket af tillståndet hemma har ej varit gladt. Jag be-
gär ej af Sverige Englands och Norra Amerikas allmänna
anda och lif; men — jag ville, att vi skulle kunna täfla
med Danmark, med Norge; jag ville, att vi ej skulle stå
längst tillbaka af systerrikena på mänskliga fortskridandets
väg. Hade jag ej haft mina rika minnen och mitt stora
hopp för mänsklighetens utveckling i västerlandet och
> Årsta den 16 juli 1852.
S. Adlersparre, Fredrika Bremer. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
