Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
00Ra1S4A
198 HERTHA.»
rights” conventions», hvarom hon mycket hör talas men
som hon ej under sin amerikavistelse får tillfälle att del-
taga i. Hon är »glad åt den ädelhet och klokhet, med
hvilken flera talarinnor där uppträdt, åt de djupa, tänk-
värda sanningar, som flera af dem yttrat, åt de djup af
kvinnans erfarenhet af lifvet, hennes lidande och längtan,
som genom dem komma i dagen, glad och öfverraskad att
se så många utmärkta män deltaga i denna rörelse».
Hon är »glad också, att sällskapet med anglo-ameri-
kansk organisationskraft så hastigt gått ifrån tal till gärning
och indelat sig i särskilda kommittéer för särskilda de-
partementers utveckling, till beredande af den nya sam-
hällsordningen». Men hon är »icke glad åt några mindre väl-
betänkta mått och steg, som blifvit föreslagna, icke glad åt den
ton af anklagelse och bravad, som här och där gjort sig väg.
»Konventionerna», säger hon, »äro goda, emedan de
lägga tonvikt på det stora, nya lifsmomentet i samhället;
de äro goda som en sofrande vind, skiljande agnarna från
hvetet. De skola. om rätt anförda, påskynda den komr
mande dagen.»
Fredrika ser äfven löften för denna kommande dag
hos flera enskilda framstående kvinnor, med hvilka hon
kommer i beröring. Öfver hufvud taget känner hon dock
mer beundran än sympati för de berömda amerikanskor
hon träffar. Men under det hon färdas från stad till stad,
från hem till hem i den vida västern, fogar sig det ena
draget efter det andra till hennes idealbild af framtidens
kvinna; och med tjusning ser hon en gång detta ideal
taga gestalt i en konstnärs skapelse, en kvinnobyst af
Hiram Powers, Amerikas främste då lefvande bildhuggare.
»Man har kallat den Genevra, jag vet ej hvarför», skrifver
hon. »Den borde heta Galatea, ty Pygmalion-Powers har
i henne ingjutit ett lif, som behöfde blott en gudavink för
att andas. Eller rättare, den borde heta Amerikanskan, ty
dragens egna skönhet, hufvudets och halsens form och
rörelse äro af Amerikas kvinnor. Där finnes icke den gre-
" Hemmen i Nya världen, III, s. 478.
SYV ESNDTEE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
