Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 I SCHWEIZ. FRIKYRKAN.
stärkes och fördjupas nu genom umgänget med dem, som
stått honom nära. ;
I ett bref till Böklin af februari 1857 skildrar Fredrika,
huru Vinet drogs med af den andliga väckelse, som på
1820- och 30-talen genomgick Schweiz, och »blef dess huf-
vudman, i det han bekämpade den tanklösa kristendomen
och uttalade fordran på öfvertygelse före bekännelsen.
Sanningens och samvetets rätt förordades af honom med
en renhet och vältalighet, såsom kanske aldrig tillförne,
med detsamma som det positiva i kristendomen framställ-
des af honom i ett nytt ljus, med en glödande och rörande
innerlighet. Kristendomen var för honom icke en lära,
icke ett system af dogmer, men framför allt en lifsvarm,
lefvande person Jesus Kristus sann Gud och sann människa
inspirerad och inspirerande . .. Jesu Kristi personlighet, ka-
rakter, närmandet till denna i betraktelsen, såsom i lifvet,
är medelpunkt, hufvudsak. Därifrån utgå alla strålar i be-
stämmandet af lära och lif.»
Fredrika ser nu i honom en ny reformator, »den man,
som åt den protestantiska kyrkans lif gifvit en ny, inner-
ligare riktning, hvilken hon endast torde behöfva fullfölja
för att komma till sin grundprincip, sin ursprungskälla».
Denna glada tro på en stundande nyfödelse af kyr-
kans lif vill Fredrika, sin vana trogen, meddela sin vän,
prosten i Köpinge, viss att hos honom finna sympati för
allt, som djupast rör sig i tiden. En gång, då han uttryckt
sina tankar om den inbrytande materialismen, skrifver hon:
>»Hvad som nu särdeles gläder mig i detta bref — vet du väl
hvad det är? .. Det, att du ännu kämpar, att din ande ännu är
ung och öppen och spänstig . . . det gläder och förfriskar mig.
Där jag ser fromma kristna (särdeles i prästkåpa) så vissa och
ostörda hvila i trossatserna under alla mörka fenomener, som
lifvet och vetenskapen dagligen framställa för betraktelsen, har
jag aldrig kunnat skilja mig från känslan, att sådan from-
het och tro var skyddad af en viss grad inskränkthet. Jag
har betraktat sådana människor med intresse, men utan
T.Jafyet in G:-Vg Inre: 170,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
