Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN. KATOLICISMEN. SFADER OCH DOTTER. 239
folken och blir Italiens förkämpe på de nationella och de
liberala reformernas väg. Cavour bringar därför in sitt land
på en väg, som gör för det omöjligt att vända tillbaka. Pie-
mont måste segra, måste framåt eller dö. Bland mått och
steg i denna riktning är den underjordiska väg han i denna
stund drifvit till utförande genom Mont Cenis, som skall
sätta Piemont och därmed hela Italien i förbindelse med det
öfriga Europa genom järnväg. ’Piemont har hittills varit så-
som ett fartyg, hvars segel ej kunnat rätt uppfånga vinden,
hindrad af klippmuren, men klippmuren spränges, och vin-
den kan spela, fartyget vända och segla i frihet’, så tala
därom Cavour och hans anhängare.»"
I sina anteckningar från besöket i Turin skrifver
Fredrika:
»Piemont är i denna stund ett vittne inför världen, att
hvad Italien vill det kan det äfven . .. Kan denna väg full-
följas, utan att Italien kommer i konflikt med romersk-
katolska kyrkans princip af allenastyrande rätt öfver män-
niskornas samveten och tro? — Jag tror det ej. Nej,
katolicismen måste återfödas, pånyttfödas i Evangelii källa,
om den skall kunna blifva en troslära för själfständiga, poli-
tiskt och borgerligt fria folk.>?
Det lifliga intresse, som den itålienska frihetsrörelsen
väckte hos Fredrika, blef sålunda för henne ännu en sporre
att på nära håll studera katolicismens utvecklingsmöjlig-
heter.
Från Turin begaf sig Fredrika i slutet af oktober till
Genua, där hon sammanträffade med en ung svenska, frö-
ken Jenny Lind,; som skulle blifva hennes sällskap för
vintern i Rom. De foro tillsamman »den sköna strand-
vägen till Pisa» och vidare till Florens, där de stannade i
fjorton dagar. Från Florens togo de järnvägen till Siena
t Ur ett bref till Böklin, Rom 22 jan: 1858:
2TÄfVEt Ar GV RSA
3 Johanna Charlotta Carolina Lind, f. 1832,
vid Upplands regemente friherre L: O: Stjernstedt.
g. 1859 m: kaptenen
Bosatt i Clarens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
