Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 ITALIEN. KATOLICISMEN. »FADER OCH DOTTER».
och kommo slutligen, efter en lång diligensfärd, sent en
afton i slutet af november till »den eviga staden».
Här tog Fredrika ett par rum vid Corso (n:r 101) för
sig: och sin unga »vinterdotter»; och de lefde nu under
några månader turistens vanliga lif i Rom. De besökte
kyrkor och museer, studios och katakomber, de sistnämnda
under ledning af ingen mindre än den berömde arkeologen
G. B. de Rossi. De lyssnade till julmässan i S:t Peters-
kyrkan, lefde med i karnavalens alla festliga upptåg
och nöjen, skänkte sin gärd af beundran åt den heliga
veckans stora, prunkande skådespel. På våren gjorde de
utflykter i Roms omgifningar, utflykter, af hvilka en bland
deltagarne, den danska författarinnan fröken B. Arnesen-
Kall, i sina dagboksanteckningar bevarat minnet.”
Fröken Arnesen-Kall besökte flera gånger Fredrika
Bremer och lärde sig beundra den starka själ, som gömde
sig under hennes oansenliga yttre. Men ej blott med den
skandinaviska kolonien utan med Roms hela konstnärliga
och vittra värld kom Fredrika i liflig beröring, och hennes
salong kunde om aftonen blifva »samlingsplatsen för allt
hvad Rom den vintern hade af celebra män och kvinnor.»?
Mycket ofta hade hon besök af den om svensk historia
förtjänte professor Geffroy3 och råkade nästan alltid i
liflig dispyt med honom i ett eller annat ämne. Han kunde
ej förstå, att hon så föga brydde sig om att läsa kritiker
öfver sina egna arbeten, och citerade gärna en fransk re-
censents yttrande, att hon vore mer »femme de coeur» än
»philosophe», något som Fredrika Bremer ej riktigt tyckte
om.
" Benedicte Arnesen, f. i Slagelse 1813. Adopterad 1844 af kam-
marrådet J. C. Kall. D. 1895. Hennes utgifna »Livserindringer> omfatta
blott åren 1813—57, men manuskriptet för följande år är delvis meddeladt
i R. Petersen, Fredrika Bremer . . . Kbhn 1892. SS. 220—22.
> Enligt friherrinnan J. Stjernstedt, f. Lind, som benäget meddelat
här anförda uppgifter om Fredrika Bremers umgänge i Rom.
> Mathieu Auguste Geffroy, f. i Paris 1820, professor i historia i
Bordeaux 1852 och i Paris 1860—75. D. 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
