Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den väpnade freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Den väpnade freden.
Ryske statsrådet J. v. Bloch, hvilken som bekant för
några år sedan utgaf ett monumentalt arbete om kriget,
och som äfven sedan utsändt en hel liten störtflod af
broschyrer öfver samma ämne från olika synpunkter, berättar
i sin sista publikation*), att lord Salisbury år 1890 lät
utarbeta en promemoria öfver de bördor, som den väpnade
fredens upprätthållande förorsakade hvar och en af de
europeiska staterna. Denna promemoria var endast afsedd
för engelska regeringens medlemmar; men ett exemplar
skickades dock i förtroende till kejsar Wilhelm II. Skriften
gjorde ett djupt intryck på honom, och han - han var
den tiden ännu ung och ifrig efter att lösa alla stora
samhällsproblem svarade med en förfrågan underhand hos
makterna, om det icke kunde vara lämpligt, att han
inkallade en europeisk kongress för att behandla saken; men
det hela strandade på Frankrikes bestämda opposition.
Denna då redan i sin linda kväfda tanke väcktes, som
man finner, af alldeles samma betraktelser som de, hvilka
utgöra grundtanken i den ryska tsarens åtta år senare utsända
rundskrifvelse, nämligen insikten om, att den väpnade
fredens ekonomiska bördor, direkta och indirekta, blefve
för folken i längden ruinerande.
Vill man söka genom ett pålitligt siffermateriel
öfvertyga sig själf och andra om riktigheten af detta påstående,
*) »De sannolika följderna af ett krig mellan stormakter», Berlin
1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
