Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den väpnade freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
FREDSRÖRELSEN PÅ 1890-TALET.
mötes man genast från början af nästan oöfvervinneliga
svårigheter. De militära utgifterna täcka sig icke med
de summor, som årligen gå igenom de olika landt- och
sjöförsvarsdepartementen; det militära pensionsväsendet
uppföres i räkenskaperna vanligen tillsammans med det
civila, och man kan endast gissningsvis sluta sig till hur
mycket som i värkligheten kommer på militärstatens konto;
det strategiska momentet i många järnvägs- och andra
vägbyggnader torde vara omöjligt att ens tillnärmelsevis
direkt uppskatta; hur mycket af räntorna på statsskulden,
som rättvisligen bör skrifvas på försvarets räkning, är
äfvenledes mycket svårt att afgöra; och slutligen finnes det
militära utgifter, som ej bestridas af statskassan utan af
de olika kommunerna, och hvilka äfven äro synnerligen
svåråtkomliga. Å andra sidan förekomma någon gång
utgifter för den civila förvaltningen uppförda på den
militära budgeten, såsom hos oss fyr- och lotsväsendet under
femte hufvudtiteln.
Den franske artillerikaptenen G. Moch, som förra året
vid den internationella kongressen för handel och industri
i Paris lämnade en öfversikt öfver militarismens ekonomi
i Europa, föreslår att man till de officiella siffrorna för
hvarje land skall lägga 20 % för att tillnärmelsevis få allt
med. Men å ena sidan är denna tilläggsprocent såsom
medeltal otvifvelaktigt alldeles för låg, å andra sidan
härskar i hithörande förhållanden en så stor olikhet mellan
de olika staterna, att man genom att på detta sätt skära
alla öfver en kam sannolikt skulle komma att ställa en
stor del af dem, enkannerligen de små staterna, hvilka i
nyare tid i allmänhet varit förskonade från krig, i en
alltför ogynnsam position.
Något mera ledning kan man möjligtvis erhålla genom
att betrakta en del relativa tal. Sverge har t. ex. under
en oafbruten aldrig ens hotad fred från 1850 till 1897
ökat sina faktiska utgifter för landtförsvaret med 143 %
och sin sjöförsvarsbudget med 189 %*); af de öfriga
europeiska länderna har England under tiden från
1869-1900 ökat sina militärutgifter med ungefär 100 %,
Ryssland sina med ungefär 70 %, Frankrike sina med något öfver
’) Ludvig Widell: Sveriges Finanser, Lund 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
