Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den väpnade freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VÄPNADE FREDEN.
9
hvar till sin stad och sina göromål, så skulle den summa
pängar, som nu går med till militärväsendet, ungefär just
vara hvad som behöfdes, för att Sverges hela arbetarklass
kunde få genomförd en 8 timmars arbetsdag utan att vare
sig den eller deras arbetsgifvare behöfde lida något afbräck
i sina inkomster, eller den konsumerande allmänheten få
betala sina varor dyrare. En och hvar inser, hvilken
ofantlig materiell vinst Sverge skulle skörda genom det
förra af dessa användningssätt, äfvensom det lika ofantliga
kulturella framsteg, som ligger inneslutet i det senare.
De uppgifter, vi hittills lämnat, gälla alla de direkta
utgifterna för militära ändamål; vilja vi mäta de indirekta
offer folken få vidkännas i och för sitt försvarsväsen,
så blir det naturligtvis ännu omöjligare att åstadkomma
en noggrann uppskattning. Det tyngst vägande bland
dessa är själfva den personliga uppoffring, som landets
ungdom får underkasta sig i och för militäröfningarna.
Detta offer är naturligtvis större i sådana länder, som ha
ren värnpliktsarmé, än i dem, hvilkas armé, såsom vår
egen, delvis består af yrkessoldater; ja, i England, som
endast har värfvad armé, och där alltså soldaterna betalas
för sin tjänst som andra arbetare, kan man väl knappast
tala om något särskilt offer härvidlag. Klart är också att
denna börda blir större ju längre öfningstiden är. I hvad
mån åter detta offer kompenseras af förmåner, som kunna
vinnas genom å lägerplatserna meddelade kunskaper och
kroppslig utveckling, är en fråga, som är mycket svår att
besvara. Att emellertid en sådan kompensation endast
kan äga rum i mycket obetydlig grad, torde vara själfklart.
-
Hvarför använder då icke Europa hela denna stora
summa af kapital och arbetskraft, som det alltså faktiskt
besitter, men som nu uppslukas af militärväsendet, till de
ofvan nämda eller andra produktiva ändamål? Från
stormakternas sida lyder svaret: det är nödvändigt att
använda dem på sätt, som sker för fredens bevarande.
Det finnes folk som tror, att detta svar endast rymmer
hyckleri, och att tvärtom bakom de stora rustningarna
ligga stora krigiska planer. Men ju mera man söker sätta
sig in i hithörande politiska och militära frågor, ett desto
starkare intryck får man enligt min öfvertygelse, att det
nämda svaret är fullt ärligt menat. Ingen europeisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
