Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Fredsföreningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
FREDSRÖRELSEN PÅ 1890-TALET.
F. n. är Sverges kvinnliga fredsförening sysselsatt med
en undersökning om kasärnlifvets invärkan på manskapets
fysiska och moraliska utveckling i de olika länderna, samt
hvilka botemedel som tillgripits och visat sig värksamma,
där detta inflytande till äfventyrs varit skadligt.
En annan fredsorganisation, som förskrifver sig från
de senare åren, och som jag här skulle vilja närmare
omtala, är den norska fredsföreningen. Den bildades år 1895,
sedan dock under de närmast föregående åren en mängd
lokala föreningar uppstått, på initiativ af den lifaktigaste
bland dessa, fredsföreningen i Flekkefjord, hvilkens
ordförande, redaktör Bernhard Hansen, var utgifvare af Det
norske fredsblad. Den omfattar nu ett 40-tal
lokalföreningar. Hvad som gör denna organisation värd ett särskilt
omnämnande, är den omständigheten, att inom densamma
en principiell strid ägt rum rörande förhållandet mellan
fredsrörelsen å ena sidan och försvarsrörelsen å den
andra.
I allmänhet ha de olika ländernas fredsföreningar haft
sin ställning till den speciella försvarsrörelsen, där en
sådan har funnits, tämligen gifven. Försvarsrörelsens
närmaste mål har varit militärväsendets utveckling och
militärbudgetens ökande; fredsföreningarna ha sökt att
minska dessa eller åtminstone att hålla dem vid status
quo; bådas uppgifter ha sålunda varit direkt stridande mot
hvarandra, fast båda vanligen drifvit sin agitation under
mycken ömsesidig höflighet.
I Norge ha de politiska förhållandena medfört en helt
annan situation. Man kan nog utan öfverdrift säga, att
i Norge hela nationen, höger som vänster, är fredsvänlig,
och detta icke endast i den bemärkelse, i hvilken ordet
äfven kan passa på alla andra européer, nämligen såsom
önskande och eftersträfvande fredens bevarande, utan
fredsvänlig i den mening, att de äro fullt villiga att
understödja all värksam fredspropaganda, äfvensom att för egen
del i möjligaste mån tillgodogöra sig alla de civila eller
judiciella fredsgarantier, som hittills skapats och framdeles
kunna komma att skapas mellan makterna. Men
ursprungligen har det, som naturligt är, varit vänstern, som fört
fredssaken framåt. Vänstern har emellertid också haft en
annan stor sak att föra framåt, nämligen den nationella
själfständigheten med afseende på utrikespolitiken. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
