Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. De internationella fredskongresserna och fredsbyrån i Bern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
FREDSRÖRELSEN PÅ 1890-TALET.
3. De internationella fredskongresserna och
fredsbyrån i Bern.
De internationella fredskongresserna ha sedan 1892 *)
oafbrutet fortsatts. Sådana ha hållits 1893 i Chicago, 1894
i Antwerpen, 1896 i Budapest, 1897 i Hamburg och 1900
i Paris. De ha under denna tid liksom förut (de började
år 1889) arbetat efter samma plan och alltjämt sökt
realisera sitt tredubbla ändamål: dels att i de städer och
länder, där de hållas, värka som ett agitationsmedel för
fredssaken i sin helhet, dels att erbjuda de deltagande
medlemmarna tillfälle att få ett intryck af olika länder
äfvensom att komma tillsammans med andra personer af
olika nationaliteter och med dem byta åsikter angående
internationella problem, dels också att medels
resolutioner, hvilka senare tillställas alla fredsföreningar,
klarlägga hela fredsrörelsens teoretiska grundval, att diskutera
de delar af folkrätten, som för denna sak ha särskilt
inträsse, och äntligen att genom utarbetande af praktiska
organisationsförslag för blifvande skiljedomstolar och förslag
till ordalydelse af permanenta skiljedomstraktater,
underlätta det praktiska användandet af dessa medel för fredens
bevarande.
Utrymmet tillåter ej att i denna lilla framställning
utförligt ingå på de fattade resolutionerna. Vi skola endast
omnämna några få, af större principiell betydelse, för att
visa tendensen i det hela.
Rörande fredsrörelsens teoretiska grundval ha
kongresserna uttalat:
att den mellan människorna såsom individer allmänt
erkända broderlighetens princip nödvändigt måtte föra till
äfven folkens förbrödring;
att folken liksom individerna ha rätt till nödvärn,
denna sats antogs under protest från kväkarna, hvilka
i synnerhet i England utgöra en betydande del af
fredsvännerna.
Att grundvillkoret för en internationell skiljedoms-
*) Se Fredsrörelsen af A. B. Wicksell. Verdandis småskrifter n:o 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
