Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Fredssaken inför parlamenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSSAKEN INFÖR PARLAMENTEN.
23
Det första priset skall utdelas detta år den 10 dec., Nobels
dödsdag.
Det har redan omtalats att inom svenska riksdagen år
1893 förslag väcktes angående sammankallande af en
konferens för beredande af skydd för privat egendom under
sjökrig. Motionen utarbetades af hr Henrik Hedlund och
försvarades också af honom med all kraft, men föll i båda
kamrarna. Äfven med afseende på anslutning till bestämda
skiljedomstraktater har ett försök gjorts i svenska
riksdagen år 1890, närmast med anledning af norska stortingets
analoga beslut. Motionen tillstyrktes af ett andra
kammarens utskott, men den föll senare i båda kamrarna, i
första kammaren med 58 röster mot 4, i andra kammaren
med 85 röster mot 83.
Af hr Wavrinsky m. fl. har jämväl flera gånger
väckts motion om anslag till den internationella byrån i
Bern. Äfven dessa motioner ha hvarje gång fallit, tills
riksdagen slutligen i år d. 11 april med 199 röster mot
153 beviljade 750 kr.
Det mäst betydelsefulla som ägt rum i svenska
riksdagen med afseende på fredssaken, är dock hr A. Hedins
stora motion af den 26 jan. 1899 om skrifvelse till K. M:t
angående inledande af förhandlingar beträffande aftal mellan
Sverge, Norge och Danmark om en samfälld deklaration
till öfriga makter, hvarigenom de tre skandinaviska staterna
förklara sig för principiellt och permanent neutrala,
äfvensom om beviljande af 10,000 kr. till bestridande af
utgifter för en konferens af delegerade från de tre länderna.
Hr Hedin anför i motiverna till sin motion, att det
gamla begreppet »garanterad neutralitet» numera måste
anses föråldrat. Neutraliteten är icke en undantagsställning,
som kan beviljas af stormakternas nåd och skulle behöfva
någon deras garanti; en stats neutralitet hör så att säga
till dess » människorättigheter »; det är ett tillstånd som
den kan försätta sig uti, eller icke, efter sin egen
suveräna vilja; och vill en stat förklara sig själf neutral, så är
detta ett tillkännagifvande, som öfriga makter hvarken ha
att medgifva eller att förkasta, endast att mottaga.
skilda tillkännagifvanden om neutralitet ha ofta förut
förekommit just från de skandinaviska staterna, hvilka till
och med kunna berömma sig af att ha infört en hel
ny neutralitetsprincip; men detta har endast skett,
omedelbart innan ett krig bröt ut eller hotade att bryta ut.
Sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>