Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Fredssaken inför parlamenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
FREDSRÖRELSEN PÅ 1890-TALET.
De sålunda afgifna förklaringarna ha af de andra
makterna alltid respekterats och ha under kriget skaffat de
neutrala staterna mycket stora förmåner.
Som nu de skandinaviska länderna ej kunna ha någon
annan utrikespolitik än att vid alla krigiska förvecklingar
hålla sig strängt neutrala, framhåller hr Hedin, att i
stället för att vänta med sin neutralitetsförklaring, tills ett
krig står för dörren och det till äfventyrs kunde ligga i
någon af de krigförande makternas inträsse att icke höra
på det örat, det vore mera skäl att redan nu under full
fred meddela makterna en generell neutralitetsförklaring,
ett tillkännagifvande af, att de skandinaviska länderna
alltid och under alla omständigheter ämna förhålla sig
strängt neutrala. Som samma inträsse också är Danmarks,
var alltså hr Hedins förslag, att äfven Danmark skulle
inbjudas att deltaga med halföns två stater i en
öfverläggning rörande lämpligheten af ett sådant tillvägagående.
I första kammaren föll denna motion, utan att ett
ord spilldes därpå. I andra kammaren uppnådde den 62
röster; öfriga röster afgåfvos för utskottets förslag, hvilket
också blef första kammarens beslut, och hvilket gick ut på att
uttala en förväntan, »att K. M:ts regering allt fortfarande icke
lämnar något tjänligt tillfälle obegagnat att söka öfvertyga
utlandet om, att Sverge-Norges sträfvan under en
konflikt medan andra stater uteslutande skall riktas på att
upprätthålla de Förenade Rikenas neutrala ställning».
-
Debatten erbjöd från motståndarnas sida endast fraser
och missförstånd; visserligen ville alla upprätthålla Sverges
neutralitet, men samtidigt ville man bevara dess »
handlingsfrihet», d. v. s. dess rättighet att låta tvinga sig
in i en krigisk allians. Utrikesministern menade, att ett
sådant tillkännagifvande af neutralitet, som här var fråga
om, ej skulle föra till det önskade resultatet; makterna
skulle ej känna sig bundna däraf. I det hela tycktes
församlingen i ett neutralitetstillstånd se endast faror och
försåt; men icke förty ville den se resolutionen
all makt upprätthålla de Förenade Rikenas neutrala
ställning bara icke officiellt tala om det på förhand.
-
af
Danska folketinget har liksom norska stortinget antagit
två resolutioner angående skiljedom. Den ena antogs d. 27
mars 1888. den andra d. 21 nov. 1892 af samma
anledning som norska stortingets adress till konungen samma
år, nämligen den inbjudning från Förenta staterna, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
