Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Fredssaken inför parlamenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSSAKEN INFÖR PARLAMENTEN.
25
hvilken vi längre fram skola tala. Äfven
neutralitetsfrågan har upprepade gånger diskuterats i folketinget och
föranledde d. 3 dec. 1896 till ett uttalande, hvilket några
år senare svenska riksdagen så godt som ordagrant
kopierade för att komma ifrån hr A. Hedins motion. Förut
har nämts, att Danmark år 1895 voterat ett anslag å
2,000 kr. till den internationella fredsbyrån i Bern;
tillfogas kan att riksdagen år 1900 enligt regeringens
förslag beviljade ett anslag af 3,500 kr. för riksdagsmäns
deltagande i den interparlamentariska konferensen i Paris.
Om de öfriga staternas riksförsamlingar är ej mycket
att säga. Den som under alla skiften ställt sig mäst
välvilligt till fredsfrågorna är nog engelska underhuset,
där upprepade gånger resolutioner antagits, uttryckande
husets villighet att såväl följa initiativ från andra stater
angående afslutande af skiljedomstraktater som ock att
själf taga sådana initiativ.
I Frankrike ha åtskilliga motioner väckts i kamrarna
tid efter annan, men vanligen utan något resultat. Af
inträsse kan vara en motion af 19 dec. 1896 af Dejeante
om inkallande af en kongress för att öfverväga
möjligheterna för en allmän och gradvis afväpning, samt ett
förslag af Vaillant (1899) att regeringen skulle föreslå de
andra makterna upprättandet af en permanent
skiljedomstol. Förslaget föll med 303 röster mot 228. Nu just i
dagarna har på privat väg försports, att den förut
påtänkta frågan om afslutande af en särskild
skiljedomstraktat mellan Frankrike och England äfvensom mellan
Frankrike och Förenta staterna ånyo börjat diskuteras i politiska
kretsar i Frankrike.
Äfven österrikiska riksdagen har hos sin regering
anhållit, att den ville i alla handelstraktater med
främmande makter insätta en klausul om skiljedom (så har
äfven skett i nyare traktater), samt att regeringen ville
öfverväga möjligheten att med andra stater afsluta
skiljedomstraktater rörande specificerade frågor.
Amerikanska kongressen har diverse gånger uttalat
sig för afslutande af skiljedomstraktater; men allt hvad
godt den i så hänseende gjort, har tyvärr förstörts genom
senatens nekande att ratificera den redan från
regeringarnas sida färdiga och undertecknade engelsk-amerikanska
skiljedomstraktaten, hvarom mera i nästa kapitel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
