Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Fredssaken inför regeringarna - C. Konferensen i Haag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSSAKEN INFÖR REGERINGARNA.
39
2-5 kap. handla om spioner, parlamentärer,
kapitulationer och stillestånd.
Tredje delen behandlar den militära myndighetens
maktställning på den fientliga statens territorium, hvarvid
bestämdes, att pänningindrifning, utom ordinarie pålagor,
endast får ske för arméns eller administrationens behof i
ockuperad trakt, att naturarekvisitioner likaledes endast
få ske för den ockuperande arméns behof, att pänninge-
eller annat straff icke må åläggas befolkningen för sådana
enskildas handlingar, som icke innebära solidarisk
ansvarighet.
Fjärde delen berör truppers afstängande och sårades
behandling af neutrala makter.
I det hela ansluter sig detta reglemente till större.
delen nästan ordagrant till Brysselkonferensens förslag 1874.
Särskild vikt har af konferensen lagts därpå, att allt
hvad detta reglemente innehåller måtte intagas i lämpliga
militära handböcker och blifva föremål för undervisning,
så att det måtte rätt kraftigt inskärpas hos all militär.
Slutligen uttalade konferensen äfven i allmänhet en
önskan
att en revision af Genèvekonventionen snarast möjligt
måtte föreläggas en särskild konferens.
Skiljedomsutskottet, hvilket ju för fredsvännerna har största
inträsset, kom äfven till högst betydelsefulla resultat.
Redan i ett af de första plenarsammanträdena tog den
franska delegeraden f. ministern Léon Bourgeois ordet för
att till samtliga närvarande rikta en förfrågan, huruvida
någon af dem hade principiella invändningar att göra
gällande emot skiljedom öfverhufvud. Sedan det visat
sig, att ingen hade sådana, förklarade den ryska
delegerade, baron de Staal, att han å sin regerings vägnar
ämnade framlägga ett förslag till konvention angående
medling och skiljedom, enligt hvilket skiljedom skulle bli
obligatorisk för vissa närmare specifierade arter af
stridigheter tvistefrågor rörande skadeersättning, sådana med
anledning af olika uppfattning af post-, telegraf- och
järnvägskonventioner, underhafskablar m. m., frågor rörande
segelbara floder och interoceaniska kanaler, rörande traktater
beträffande litterär och konstnärlig äganderätt o. s. v. -
men för alla andra arter af stridigheter rent fakultativ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
