Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Fredssaken inför regeringarna - C. Konferensen i Haag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSSAKEN INFÖR REGERINGARNA.
41
ständigheter af någon af de stridande betraktas som annat
än en vänskaplig handling.
Äfven beslutades efter ryskt initiativ bildande af
internationella undersökningskommissioner. Dessa skola
hufvudsakligen komma till användning gent emot
tvistigheter, som bero på en skiljaktlig uppfattning af faktiska
förhållanden, och hvilka ej kunnat lösas på diplomatisk
väg. En undersökningskommission tillsättes enligt samma
regler som gälla för skiljedomstolen, om hvilken strax
skall talas; dess uppgift är att på grundval af båda
parternas meddelanden bilda sig en uppfattning af den
ifrågavarande punkten och för hvardera af de stridande
framlägga en utförlig och opartisk utredning däraf. Denna
utredning har ej karaktären af skiljedom, och den
förbinder ingen af de stridande makterna till någonting.
Så långt härskade ganska stor enighet, men då
ordningen kom till själfva skiljedomsfrågan, restes återigen
opposition från tysk sida. Delegeraden dr Zorn förklarade,
att tyska käjsaren aldrig skulle gå in på någotsomhälst
aftal om obligatorisk skiljedom; han var äfven principiellt
emot en permanent skiljedomsinstitution; den vore
farlig för monarkens suveränitet och folkens själfständighet;
valet af skiljedomare kunde utfalla olyckligt o. s. v.
Denna uppfattning bekämpades mycket kraftigt af
flera bland de öfriga delegerade; men naturligtvis kunde
inga argument bita på en uppfattning som hvilade på
högre order. Emellertid gjordes stora ansträngningar för
att få saken ordnad genom direkt underhandling med
vederbörande i Berlin, och då förhandlingarna inom
utskottet äntligen fortskridit så långt, att beslut måste fattas,
hade man grundad förhoppning, att Tyskland skulle gå
med på förslaget, om endast alla sådana bestämmelser
strökos, som tenderade att göra skiljedomen obligatorisk.
Det förslag, som faktiskt af konferensen antogs, blef äfven
i vanlig ordning undertecknat af de tyska delegeradena
och likaledes sedermera ratificerat.
Konferensens definitiva beslut innehåller i sina
grunddrag följande: Anlitandet af skiljedom är vid alla
eventuella tvistefrågor fullkomligt fakultativ för hvarje stat,
hvilken ej genom särskild traktat själf annorlunda
beslutat (t. ex. Italien-Argentina). Konferensen
rekommenderar dock användande af skiljedom i största möjliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
