Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karain: ett minne - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
få undsluppo oss», tillade han med värdigt lugn. Han
omhuldade minnena av sina framgångar; hans äventyrs-
lystnad var jublande och stolt; när han talade såg han
krigisk, ridderlig och upphöjd ut. Intet under att hans
folk beundrade honom!
Vi sågo en dag hur han vandrade fram mellan husen
i kolonien. Vid hyddornas dörrar stodo grupper av kvin-
nor, som blickade efter honom, sakta gnolande och med
glöd i ögonen. Beväpnade män stodo orubbliga och
undergivna vid vägkanten, andra närmade sig från sidan,
och bugade sig djupt då de ödmjukt tilltalade honom.
En gammal kvinna sträckte ut en mager arm — »Väl-
signelse över ditt huvud!» skrek hon från den mörka
dörröppningen. En man med eldig blick höjde sitt svet-
tiga ansikte och sitt ärriga bröst upp över pisangfältets
inhägnad, och tjöt flämtande efter honom: »Gud give
vår härskare seger!» Karain gick framåt med långa,
fasta steg; med snabba, genomborrande blickar besva-
rade han hälsningar till höger och vänster. Barn sprungo
mellan husen och tittade skrämda fram vid hörnen; unga
gossar höllo jämna steg med honom, glidande mellan
buskarna, deras ögon lyste genom det mörka lövverket.
Den gamla svärdbäraren vandrade i snabb takt strax
bakom honom med silverskidan över axeln och blicken
riktad mot marken. Och de passerade hastigt och tan-
kefrånvarande mitt igenom livet och rörelsen, likt två
män som skynda fram genom en stor ödemark.
I sin rådssal var han omgiven av beväpnade höv-
dingar, medan två långa rader av åldriga krigare —
klädda i bomullsvävnader — sutto nedhukade på hä-
larna, med de sysslolösa armarna hängande över knäna.
Det halmklädda taket uppbars av glatta pelare, vilka
var och en kostat livet för en ung, smärtstammad palm.
Dofterna från blommande häckar drevo in i varma vå-
gor. Solen höll på att gå ned. På den öppna gårdspla-
nen vandrade supplikanterna fram genom ingången.
Medan de ännu voro långt borta, höjde de sina båda
[NRO HER EIS ARERes MES åk FINS LA TREA Be FE FAR LJ ala DN Är
RER AE ant 2 RR Nn Nan
AVES pg Br
SATSNING RR SS RR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
