Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idioterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
söner. Endast en gång försökte han, ledd av tillgivenhet
eller av en känsla av äganderätt, att pyssla om den yng-
ste. Han lyfte upp gossen från golvet, smällde med tun-
gan och lät honom försöka en skakande galopp på sina
knän. Därefter betraktade han noga barnets ansikte
med sina dimmiga ögon, och ställde det sakta ned på
golvet tillbaka. Och han satt med sina magra ben kors-
lagda och nickade med en bekymrad och gubbaktig
blick mot den ur kokkärlet uppstigande ångan.
Den stumma sorgen dvaldes därefter i Bacadous hus,
den mängde sig i den luft dess invånare andades, i det
bröd de förtärde. Och prästen i Ploumars församling
hade stor anledning att lyckönska sig. Han besökte den
rike godsägaren, Markis de Chavanes, för att med väl-
lustig salvelse avleverera högtidliga platityder om För-
synens outrannsakliga vägar. I det stora gardinklädda
sällskapsrummets halvskymning satt den lille mannen
tillbakalutad i soffan med hatten på knäna lik en svart
kudde, och gestikulerade med sin feta hand mot den
sky av spetsar och ljusa, elegant flytande linjer, ur vilka
den halvt roade, halvt uttråkade markisinnan lyssnade
med nådlåtande dåsighet. Han var triumferande och
ödmjuk, stolt och vördnadsfull. Det omöjliga hade in-
träffat. Jean-Pierre Bacadou, den förbittrat republi-
kanske bonden, hade gått till mässan senaste söndag —
hade erbjudit sig att i sitt hus taga emot de resande
präster som skulle övervara nästa års festligheter i Plo-
mar! Det var en triumf för kyrkan och för den goda
saken. »Jag ansåg, att jag genast borde komma och
underrätta herr markisen. Jag vet huru intresserad han
är för landets välgång», förklarade prästen, torkande
sitt ansikte. Han inbjöds att stanna över middagen.
Herrskapet de Chavanes diskuterade saken medan de,
efter att samma kväll ha följt sin gäst till parkens hu-
vudingång, promenerade i månskenet, dragande långa
skuggor efter sig uti den raka kastanje-alléen. Marki-
sen, som naturligtvis var rojalist, hade varit maire uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
