Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idioterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
för att säga henne att den och den stod på vägen och
: väntade att få tala med henne — om potäter, om mjöl,
stenar eller gårdar. Och hon avkortade sin andakts-
övning och kom ut, blinkande och korsande sig i sol-
skenet, redo att med lugnt förstånd avhandla affärs-
frågor vid köksbordet i värdshuset mitt emot. På senare
tider hade hon flera gånger stannat några dagar hos sin
svärson, och där resonerat om sorg och olycka med lugnt
ansikte och vänlig röst. Jean-Pierre kände det som om
de övertygelser han insupit vid regementet skulle ryckts
ut ur hans bröst icke genom argument, men genom fak-
ta. När han vandrade över sina fält tänkte han där-
över. De voro tre stycken! Tre! Alla likadana! Var-
för? Sådant hände icke var och en — ingen han nå-
gonsin hört talas om. En — det kunde ännu gå an.
Men tre! Alla tre! För alltid onyttiga, för alltid görande
anspråk på föda, så länge han levde och... Hur skulle
det gå med jordbruket när han dog? Det måste man
sörja för. Han måste offra sin övertygelse. En dag sa-
de han till sin hustru:
»Låt oss se, vad din Gud vill göra för oss. Betala för
några mässor.»
Susanne omfamnade sin man. Han stod styv, vände
sig sedan om och gick ut. Men senare, då en svart präst-
rock förmörkade hans ingångsdörr, sade han ingenting,
utan bjöd till och med själv cider åt prästen. Han lyss-
nade saktmodigt till samtalet, vandrade mitt emellan de
båda kvinnorna till kyrkan, fullgjorde vid påsktiden det
prästen kallade »hans religiösa plikter». Den morgonen
kände han sig lik en man som hade sålt sin själ. På
eftermiddagen råkade han i vilt slagsmål med en gam-
mal vän och granne, som hade sagt, att det var präs-
terna som vunnit en framgång, och att de nu skulle be-:
gynna äta upp prästätarn. Han kom hem blödande och
illa medfaren, och när han råkade få syn på sina barn
(de höllos vanligen ur vägen för honom) svor och för-
bannade han dem med knytnävslag mot bordet. Su-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
