Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En civilisationens utpost - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Det var just det ondas rot och upphov. Där fanns
ingen. Och efter att ha lämnats ensamma med sin ömk-
lighet, blevo de dag för dag mer lika ett par medbrotts-
lingar, än ett par tillgivna vänner. Sedan åtta månader
hade de saknat underrättelser från hemmet. Var afton
sade de: »I morgon kommer ångbåten.» Men en av
bolagets ångbåtar hade förolyckats, och direktören var
ivrigt upptagen med den andra, bispringande mycket av-
lägsna och viktiga stationer vid huvudfloden. Han an-
såg att den obehövliga stationen och de obehövliga män-
nen kunde vänta. Under tiden närde sig Kayerts och
Carlier med ris kokad utan salt, förbannande bolaget,
bela Afrika och den dag de själva kommit till världen.
Man måste ha levat på en sådan diet för att veta hur
ohygglig nödvändigheten att svälja sin föda kan bli. På
stationen fanns bokstavligen ingenting annat än ris och
kaffe, detta senare drucko de utan socker. De sista fem-
ton bitarna hade Kayerts högtidligt låst in i sin kapp-
säck tillsammans med en halv flaska konjak, »för fall
av sjukdom», förklarade han. Carlier samtyckte. »När
man är sjuk är en sådan liten extra traktering uppmunt-
rande. »
De väntade. Gräset begynte växa högt på gårdsplanen.
Klockan ringde aldrig numera. När de två männen ta-
lade, trätte de, och deras tystnad var lika bitter som de-
ras tankar.
En dag efter ett middagsmål av kokad ris satte Carlier
ned sin kopp orörd och sade: »Fan anamma! Låt oss
en gång få en kopp ordentligt kaffe! Tag fram sockret,
Kayerts!»
»För fall av sjukdom», mumlade Kayerts utan att se
upp.
»För fall av sjukdom», knotade Carlier. »Strunt!...
Nåja, jag är sjuk!»
»Du är icke mer sjuk än jag, och jag reder mig utan»,
sade Kayerts i fredlig ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
