Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
utpräglat artistisk smak. Gamla kyrktorn stucko upp
bland massor av grönt lövverk, kullarna voro purpur-
färgade, sandstränderna gula, sjöarna solbelysta, himlar-
na blå. En ung dam med drömmande ögon låg utsträckt
i en förankrad båt tillsammans med en vägkostkorg, en
champagneflaska och en förälskad man. Barbenta poj-
kar kurtiserade trasigt klädda flickor, sovo på stentrapp-
steg, eller lekte med hundar. En rörande mager flicka stod
pressad mot en slät vägg, lyfte upp ett par slocknande
ögon och bjöd ut en blomma, medan alldeles i närheten
de stora fotografierna av någon ryktbar och stympad
basrelief sågo ut att framställa en förstenad slaktning.
Han betraktade naturligtvis ingenting, utan gick en
våning högre upp och rakt in till toalettrummet. En
bronsdrake, som vid stjärten var fastspikad vid en kon-
sol, vred sig ut ifrån väggen i stela slingringar, och upp-
bar mellan sina konventionellt ilskna käkar en bred gas-
låga formad som en fjäril. Rummet var naturligtvis
tomt, men blev, så snart han steg in, befolkat med en
mängd människor, ty spegelglasinläggningarna på kläd-
skåpens dörrar och hans hustrus stora trymå reflek-
terade honom från huvud till fot, och mångdubblade
hans bild till en massa gentlemanlika och slaviska imi-
tatörer, klädda alldeles lika som han, som hade samma
avmätta och sparsamma gester, vilka rörde sig, då han
gjorde det, stodo stilla med honom i samma förbindliga
orörlighet och hade just samma åsikter om livet och
känslorna, som han ansåg klokast att lägga i dagen. Och
liksom verkliga människor, vilka äro slavar under gäng-
se åsikter, affekterade de en viss oavhängighet genom
en yttre särskillnad i sina rörelser. De rörde sig på sam-
ma gång som han, men de antingen närmade sig för att
möta honom, eller avlägsnade sig från honom, de fram-
trädde och försvunno; de tycktes gömma sig bakom val-
nötsmöblerna och skymtade fram långt borta i de glän-
sande skivorna, vandrande omkring, distinkta och overk-
liga, i spegelbildens illusoriska rum. Och likt de män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
