Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
— ur två olika vinglas. Upptäckten av denna sinnesfrån-
varo berörde honom pinsamt. Det oroade honom att finna
sig vara i ett så osunt själstillstånd. Överdrivna känslor
— överdrivna känslor: och det ingick i hans trosbe-
kännelse att alla starka känslor voro osunda, moraliskt
ofruktbara och en skamfläck för den praktiska mänsk-
ligheten. Det var hennes fel. Helt och hållet hennes
fel. Det låg en smittosamhet i hennes glömska av sin
egen värdighet. Den kom honom att tänka tankar, som
han aldrig tänkt förr, förtärande, pinsamma tankar, vilka
likt en moralisk sjukdom underminerade själva livets
kärna. Tankar som framalstrade fruktan för luften, för
solskenet, för människorna — likt det framviskade bud-
skapet om en annalkande farsot.
Tjänarinnorna passade tyst upp. För att undvika att
se på sin hustru eller fördjupa sig i självbetraktelser
följde han först den ena och sedan den andra med ögo-
nen, utan att kunna skilja mellan dem. De rörde sig
ljudlöst, utan att man såg huru, ty deras dräkter berörde
på alla sidor mattan. De gledo hit och dit, drogo sig
undan, närmade sig, korrekt klädda i svart och vitt,
med precisa gester och livlösa ansikten, likt ett par mario-
netter i sorgdräkt. Och deras uttryck av trähård likgiltig-
het slog honom såsom onaturligt, misstänkligt och ohjälp-
ligt fientligt. Att dylika personers känslor eller åsikter på
något vis skulle angå honom hade aldrig fallit honom in.
Han ansåg dem vara utan utsikter, utan principer —
utan förfining och utan inflytande. Men nu hade han
sjunkit så djupt, att han icke ens för sig själv sökte
dölja sin lust att lära känna sina tjänarinnors hemliga
tankar. Flere gånger betraktade han i smyg deras an-
sikten. Omöjligt att veta. De bytte om hans tallrikar
och ignorerade för övrigt fullkomligt hans tillvaro. Vil-
ken ogenomtränglig dubbelhet! Kvinnor — endast kvin-
nor omkring honom! Omöjligt att känna dem! Han
erfor den hjärtängsliga, prövande känslan av farlig en-
samhet, som ibland överfaller en resande i ett okänt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
