Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
kortlivade vågor, som den själv orsakat, tycktes glida in
genom portalerna av ett land, från vilka själva minnet av
rörelse hade flytt för evigt.
Den vite mannen vände ryggen mot den nedgående so-
len, och blickade bakåt över den tomma och breda vat-
tenytan. Under de sista tre milen flyter den slingrande,
tveksamma floden, som om oemotståndligt förledd av den
fria och öppna horisonten, rakt mot havet, rakt mot öster,
— mot östern, som hyser både ljus och mörker. Akter
om båten ljöd en fågels upprepade lockrop, ett svagt och
missljudande skri, som strök fram längs det stilla vattnet,
— och innan det nådde den andra stranden gick förlorat
i nejdens andlösa stillhet.
Styrmannen doppade sin åra djupt i floden och höll
kraftigt i den med spända armar och framåtlutad kropp.
Vattnet sorlade ljudligt. Plötsligt tycktes den långa, raka
ytan svänga sig kring sitt centrum, trädens linje böjde
sig i en halvcirkel och den nedgående solens sneda strå-
lar belyste kanoten med en brinnande glöd, så att matro-
sernas skuggor långa och förvridna avtecknade sig mot
flodens strimmiga glitter. Den vite mannen böjde sig för
att blicka framåt. Båtens kurs hade ändrats och gick
nu i rät vinkel mot floden och det utskurna huvudet i
dess stäv pekade mot en öppning i buskraden, som kan-
tade stranden. Den gled igenom, berörd av de ned-
hängande grenarna och försvann från floden likt en
blank amfibie, som lämnar vattnet för att uppsöka sitt
läger i skogen.
Den smala ån var nästan lik ett dike: buktande och
fabelaktigt djup, fylld av hemsk dysterhet under den
smala remsan av himlens klara och skinande blå. Jätte-
lika träd reste sig mot höjden, osynliga under slingerväx-
ternas höljande festoner. Här och där nära det svart-
glänsande vattnet stod en vriden, smärt trädstam fram
mot de små ormbunkarnas spetsverk, svart och dyster,
buktig och orörlig, lik en orm, som plötsligt stannat i
sitt krälande. Roddarnas enstaka ord genljödo högt mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
