Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Sålunda tänkte de medan de kastade sig med hela sin
tyngd mot ändarna av sina långa stakar. Den stora ka-
noten gled hastigt framåt, ljudlöst och lätt, ned mot Ar-
sats bygge, tills den vid ett starkt buller av fällda stakar
och ett högt mummel av »Allah vare lovad» med en sakta
stöt stannade vid de krogiga pålarna under huset.
Båtsmännen ropade med upplyftade huvuden om var-
ann: »ÅArsat! O Arsat!» Ingen kom. Den vite mannen
begynte klättra upp för den grova stegen, som ledde till
bambuplattformen framför huset. Båtens poragan sade
vresigt: »Vi ämna både tillreda maten och sova i bå-
ten.»
»Giv mig mina filtar och korgen», sade den vite man-
nen kort.
Han knäböjde vid kanten av plattformen för att mot-
taga det begärda. Så stöttes båten ut, och då den vite
mannen reste sig, befann han sig ansikte mot ansikte
med Arsat, som just trätt ut ur sin hyddas låga dörr.
Han var en ung, kraftfull man, med brett bröst och
muskulösa armar. Han var klädd endast i sin sarong.
Hans huvud var bart. Hans stora, milda ögon stirrade
ivrigt på den vite mannen, men hans röst och hållning
var lugn då han, utan en hälsning, frågade:
»Har du medicin, Tuan?»
»Nej», sade den besökande i förvånad ton. »Nej. Var-
för? Är någon sjuk i huset?»
»Kom in och se», svarade Arsat med samma lugna röst,
och i det han hastigt vände sig om, gick han tillbaka in
genom den smala dörren. Den vite mannen lade ned sin
börda och trädde in.
I hyddans matta halvdager upptäckte han snart en
kvinna, som låg utsträckt på en bambubädd under ett
brett rött bomullskläde. Hon låg stilla som om hon va-
rit död, men hennes stora, vidöppna ögon glänste i skym-
ningen, stirrande orörligt och uttryckslöst upp mot de
tunna taksparrarna. Hon hade hög feber och var tyd-
ligen utan medvetande. Hennes kinder voro lätt infallna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>