Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
ner den andra, och fullständig kännedom ger makt till
gott och till ont. Jag älskade min broder. Jag gick till
honom och berättade att jag ingenting såg utom ett enda
ansikte, ingenting hörde utom en enda röst. Han sade
till mig: "Öppna ditt hjärta, på det att hon må kunna
blicka in i det — och vänta. Tålamod är visdom. Inchi
Midah skall kanske dö, eller vår Härskare övervinna sin
fruktan för en kvinna"... Jag väntade!... Du minns
kvinnan med det beslöjade ansiktet, Tuan, och vår Här-
skares fruktan för hennes list och hennes vrede. Och om
hon behövde sin tjänarinna, vad kunde jag göra? Men
jag närde mitt hjärtas hunger med hastiga blickar och
förstulna ord. Om dagen drev jag längs vägen till bad-
husen, och när solen gått ned bakom skogen kröp jag
längs jasminhäcken vid kvinnornas gårdsplan. Osedda
talade vi med varandra genom blommornas doft, genom
slöjan av löv, mellan bladen av högt gräs, som stod stilla
inför våra läppar, så stor var vår skygghet, så svag visk-
ningen av vår stora längtan. Tiden gick hastigt... och
det började viskas bland kvinnorna. — Våra fiender be-
vakade oss — min broder var sorgsen och jag begynte
tänka på strid och på en ärofull död... Vi höra till ett
folk, som tager vad det önskar — liksom ni vita. Det
finns en tid då en man måste glömma sin vördnad och sin
lydnads plikt. Makt och välde är givet Härskarna, men
åt alla män har getts kärlek och styrka och mod. Min
broder sade: ”Du skall röva henne från dem. Vi äro
två som hålla ihop som en enda.” Och jag svarade: Må
det bli snart, ty jag finner ingen värme i det solsken, som
ej lyser på henne.” — Den tiden kom då vår Härskare och
alla förnäma vid hans hov begåvo sig till flodens utlopp
för att fiska vid bloss. Där voro hundratals båtar, och
på den vita sanden mellan skogen och vattnet byggdes
lövhus för Rajahs hushåll. Röken från eldarna liknade
aftonens blå mist, och många röster klingade glatt genom
den. Mendan de höllo på med att ställa i ordning bå-
tarna för fisket kom min broder till mig och sade: ”I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
