Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De interparlamentariska konferenserna - 5. Fredssaken i nationalrepresentationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 : FREDSRÖRELSEN.
till hinder, t. ex. mellan Förenta staterna och Frankrike,
Förenta staterna och Italien, Förenta staterna och Spa-
nien. Dessutom anbefalde konferensen intagande af skilje-
domsbestämmelser i alla kommersiella och andra traktater
mellan länderna.
Sedan dess ha hållits parlamentariska konferenser i
London 1890, i Rom 1891 och i Bern 1892. På dessa
konferenser ha väsentligen samma saker underkastats för-
nyad pröfning; medlemmarna ha förbundit sig att föra
fredssakens talan, hvar i sin nationalförsamling, och man
har beslutit upprättandet af parlamentariska komitéer i
hvarje land. Dessa komitéer komma antagligen längre
fram att skicka delegerade (ombud) till konferenserna, i
stället för att som nu de för saken inträsserade parlaments-
ledamöterna resa som enskilda personer. Likaledes har
man beslutit upprättandet af ett särskilt generalsekretariat.
Från konferensen i Rom är att anteckna, att med-
lemmar af tyska riksdagen då för första gången infunnit
sig under ledning af riksdagens vice president hr Baum-
bach. Antalet parlamentsledamöter, som hade låtit in-
skrifva sig vid kongressen i Rom uppgick till 661.
5. Fredssaken i nationalrepresentationerna.
Det är klart att vi här ej kunna genomgå fredssakens
historia i alla länders parlament; utom de skandinaviska
länderna anknyter sig största inträsset till sakens behand-
ling i Amerika, där den såväl först upptogs som också
förts längst, ja till och med delvis förts till slut.
Fredssaken kom till behandling i ett af Förenta sta-
ternas parlament redan 1835; ett förslag att taga skilje-
domsidén under närmare öfvervägande framkom och an-
togs äfven af bägge kamrarna i staten Massachusetts.
År 1837 braktes saken inför Förenta staternas förbunds-
parlament, kongressen, och stäldes under pröfning af ko-
mitén för utrikes ärenden, där den dock ej lyckades
vinna gehör. Ett liknande förslag af år 1839 blef ej ens
behandlat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
