Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fredssaken i nationalrepresentationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
: FREDSSAKEN I NATIONALREPRESENTATIONERNA. 15
ligger begrafven i svenska utrikesdepartementet, samt att
Norge tillsvidare är det enda land, där nationalförsam-
lingen anslagit medel till delegerades deltagande i de inter-
parlamentariska konferenserna och sålunda gifvit dessa
delegerades deltagande en mera officiell anstrykning.
I Sverge biföll andra kammaren år 1874 en motion
af hr Jonas Jonasson i Gullaboås om skrifvelse till rege-
ringen med anmodan att taga skiljedomssaken under öfver-
vägande. År 1883 väcktes motion om Sverges neutrali-
sering i andra kammaren af hr K. P. Arnoldson och i
första kammaren af major C. Adelsköld. En fullständig
och inträssant framställning af hur denna berömda motion
behandlades i andra kammaren, finnes i K. P. Arnold-
sons bok: Är världsfred möjlig? Resultatet blef att mo-
tionen afslogs, efter att likväl 53 medlemmar af andra
kammaren hade röstat för den. Efter denna utgång åter-
togs motionen i första kammaren.
Afven i svenska riksdagen har debatt ägt rum med
anledning af skiljedomsanbudet från Amerika, och förslag
om uttalande af anslutning till skiljedomsprincipen behand-
lades i båda kamrarna den 12 maj 1890. I första kam-
maren afslogs motionen (väckt af hr F. T. Borg) genast
med 58 röster mot 4. Andra kammarens utskott hade
tillstyrkt motionen, men i själfva kammaren fick den en
omild behandling. Bland dess motståndare därstädes var
märkligt nog hr Adolf Hedin, som ur det enskilda fallet,
att Sverge med anledning af spanska spritfrågan under-
kastat sig en skiljedom rörande tolkningen af handels-
traktaten mellan Sverge och Spanien och denna skiljedom
gått Sverge emot, drog den något förhastade allmänna
slutsatsen, att skiljedomsprincipen alltså icke förtjänar
något afseende. Utskottets hemställan afslogs med 88
röster mot 83.
På det hela får man säga, att skiljedomsprincipen
har funnit ett välvilligt öra i alla folkvalda parlament
eller kamrar, men att raka motsatsen varit fallet i öfver-
husen och regeringarna. Emellertid pekar ju utvecklingen
mot att öfverhusen bli allt mera betydelselösa och rege-
ringarna allt mera folkets ombud, och ju längre denna
utveckling hinner, desto närmare tyckas vi stå äfven
fredsfrågans lösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
