Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fredssaken i nationalrepresentationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nro kg ÄN AN EBES RY GE ARE
RA AE BR RR RA ne La BESSIE
Tide NR BR AG
rna BRA RT SE Ar
14 : : FREDSRÖRELSEN.
mentsledamoten R. W. Cremer och var uppfört till be-
handling i underhuset den 7 mars 1893. Emellertid måste
det då strykas från dagordningen, emedan debatterna med
anledning af regeringens irländska reformförslag lade beslag
på all husets tid.
Efter Henry Richards motion 1873 gick skiljedoms-
saken igenom nästan alla europeiska parlament, och reso-
lutioner till dess förmån fattades i f/taliren, där en propo-
sition, framlagd af Mancini, antogs enhälligt, i Nederlän-
derna och i Sverge.
I Tyskland har frågan naturligtvis haft en hård mark
att genomtränga. Åtskilliga förslag hafva framkommit, men
alltid afvisats. Nu sist, i mars d. å., svarade regeringen
på förfrågan om, hvad den hade gjort med anledning af
det amerikanska anbudet, att den saken hade den ej be-
kymrat sig om.
I frankrike har det icke gått särdeles mycket bättre.
Afslagen hafva varit mindre brutala än i Tyskland, men
ändock alltid afslag. År 1888 ljusnade det något till
följd af de började underhandlingarna med Förenta sta-
terna, och ett skiljedomsförslag, såväl ållmänt som sär-
skilt med afseende på Amerika, gick igenom vid komité-
behandlingen och antogs af deputeradekammaren, men af-
slogs f senaten. |
IaDanmark braktes saken först fram år 1875, men af-
slogs. År 1883 stiftades Danska fredsföreningen, och genom
en ihärdig agitation kom en år 1888 i folketinget inlämnad
adress till stånd, undertecknad af ungefär 6,000 personer,
och innehållande förslag om underhandlingar med Sverge
angående skiljedomstolstraktaten. Folketinget antog för-
slaget med 50 röster mot 16. År 1890 framlades förslag
om skiljedomsunderhandlingar af Fr. Bajer och antogs af
folketinget med 58 röster mot 10. Båda gångerna ha för-
slagen afslagits af landstinget. Såväl år 1892 som 1893 har
folketinget beviljat”anslag af statsmedel till danska depu-
terades deltagandei de interparlamentariska kongresserna;
men landstinget har naturligtvis regelbundet nekat sitt
samtycke.
I Norge ha vi endast att påpeka anslutningen till
amerikanska förslaget af år 18907), hvilken resolution
”) Liknande beslut ha fattats af de folkvalda kamrarne i Italien
och Spanien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
