Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Nu befintliga domstolar för mellanfolkliga tvister - Prisrätterna - Internationella domstolar i orienten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NU BEFINTLIGA DOMSTOLAR FÖR MELLANFOLKLIGA TVISTER. 17
De mål, som af dessa domstolar behandlas, äro alltså
af internationell natur, ehuru domstolarna själfva tills
vidare äro nationella. Emellertid är det klart att just
denna omständighet, att internationella tvistemål dömas af
nationella domstolar, måste leda till en mängd missbruk
och oegentligheter. Man har därför också försökt dels
att inskränka prisrätternas område genom upphäfvandet
af kaperiinstitutionen, dels också att gifva själfva dom-
stolen en mer internationell sammansättning. Så afslu-
tade Frankrike år 1830- en öfverenskommelse med
Tunis och år 1832 en med Tripolis om gemensam kon-
stituering af prisrätter. Den stora föreningen "Institut
de . droit international" (Folkrättsföreningen) har tagit sig
saken an. År 1875 tillsatte denna förening inom sig en
komité för att taga saken i öfvervägande, och bekanta
folkrättslärda, såsom Westlake, Bluntschli, Bulmering m. f.
framlade sina undersökningar inför föreningen. MHSeder-
mera har Bulmering under flera år varit sysselsatt med
att utarbeta en fullständig lagbok i ämnet. År 1882
—83 började denna lagbok diskuteras, och i närvarande
stund har den i det väsentliga blifvit godkänd af alla
bans kolleger inom sällskapet. De hafva antagit prin-
cipen om znternationella prisrätter, och det är endast en
tidsfråga, när denna princip skall erkännas af de euro-
peiska makterna.
Internationella domstolar I orienten.
I allmänhet gäller den. regeln, att en person, som
uppehåller sig i utlandet, är skyldig att ställa sig till
efterrättelse de lagar, som råda i det land där han vistas,
eller för att begagna ett tekniskt uttryck: rätten är ter-
ritoriell, ej personlig. Ett undantag från denna regel före-
finnes dock i fråga om de muhammedanska länderna.
Ehuru t. ex. Turkiet är en formligen erkänd europeisk
stat, gäller på dess område ej dess egna lagar gentemot
utländingar, utan de följa sitt hemlands rätt. Det histo-
riska ursprunget till detta förhållande är af religiös natur
och ligger långt tillbaka i tiden; de älsta europeiska dom-
stolarna voro kyrkliga och motsvarade såväl till namnet
som till arten de gamla kapitelrätterna; senare aflöstes
dessa af konsularrätter. Hvad som här väsentligen
EERO EG OVR CMEN PORER RATE: CE AMT YES RASAR AT ART ESre FREE FN RA Fort Sr – —" —
RR == ryåtFsjS Nttrl lNln;? tTT’]T(T(T(Tbt|llnl»nO wIHMHMöA RADER GG:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
