Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Nu befintliga domstolar för mellanfolkliga tvister - Internationella domstolar i orienten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FESPERSRATE 9 MEST. ör 7 5.
ERE SATSER
or
Av
18 — FREDSBRÖRELSEN.
inträsserar oss är utvecklingen af dessa senare, särskilt i
Egypten. | ; 2
Mehemet-Ali, som faktiskt sedan 1840 genom stor-
makternas uttryckliga godkännande behärskade Egypten,
öppnade detta land för den europeiska civilisationen, antag-
ligen ledd af en hemlig önskan, att denna åtgärd till någon
del skulle undantränga turkarnes inflytande. Europeerna
strömmade in: de öppnade affärer, järnvägar byggdes, Suez-
kanalen blef en af världens stora handelsvägar; en ström
af resande färdades fram och åter. Europeerna i Egypten,
hvilka år 1836 uppgingo till 3,000 personer, hunno år
1872 till den betydliga siffran af 200,000. De europeiska
konsulerna begagnade denna rörelse för att ytterligare
utsträcka sin myndighet. Ursprungligen skulle de endast
döma i strider mellan personer af deras egen nation; de bör-
jade nu utsträcka sin lagskipning också öfver andra euro-
peiska nationaliteter, när blott svaranden var deras lands-
man. Snart gingo de ett steg längre och afdömde tvister
mellan sina landsmän och infödingar, oafsett hvem som
var kärande och svarande, och det har slutat med, att de
nästan helt undanträngt de nationella domstolarna. För
några år sedan räknade man i Egypten 17 olika konsular-
domstolar, hvar och en dömande efter sin egen lag. Om
det fanns många parter i ett mål, kunde man nödgas be-
handla det inför ett flertal af dessa domstolar, oeh målet -
blef rätt ofta olika afdömt vid de olika rätterna. Seder-
mera vädjade man till de europeiska ländernas egna dom-
stolar, och följden blef en rad af internationella tvister,
diplomatiska underhandlingar, intriger och bråk. Man
måste få saken rättad.
Att helt och hållet slopa konsularrätterna gick icke
för sig, ity att de muhammedanska domstolarna i intet
afseende erbjödo garantier för en rättvis behandling af
utländingars mål. Man gick då en medelväg och ersatte
de olika konsulsrätterna med s. k. blandade domstolar,
d. v. s. alla europeiska stater, hvilka öfverhufvud äro repre-
senterade i Egypten, äro det också i konsulardomstolen. De
enda, som ännu icke alls äro representerade där, äro —
infödingarna. Genom utvecklingens gång skola väl också
dessa en gång komma med; men äfven i sin nuvarande .
form äro dessa blandade domstolar af utomordentligt in-
trässe just med hänsyn till frågan om internationell skiljedom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
