Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Permanenta skiljedomstraktater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FR ARR E
20 " FREDSREÖRELSEN.
7. Permanenta skiljedomstraktater,
Som bekant blef år 1890 ett afgörande steg taget på
den väg, som väl till slut skall föra hela den civiliserade
världen till ett ordnat rättstillstånd, nämligen genom af-
slutandet af den så kallade panamerikanska permanenta
skiljedomstraktaten.
Innan saken hann så långt, har skiljedomsfrågans
behandling af statsmyndigheterna i Amerika en rätt lång
utvecklingshistoria, som det är inträssant att följa. Dess
gång genom de olika amerikanska parlamenten är redan
omtalad; vi skola här följa den nordamerikanska förbunds-
regeringens åtgöranden i samma syfte.
I en skrifvelse till makterna af 4 december 1882
yttrade Förenta staternas president, att tiden nu tycktes
honom vara inne att försöka bringa till stånd ett ordnat
fredstillstånd mellan makterna, och att han för sin del
vore villig att träda i underhandlingar med andra stater
angående förberedandet af denna stora sak. Dessa ord
funno ett villigt öra i Schweiz, och republiken beslöt att
söka knyta en skiljedomsförbindelse med systerfederationen
i Amerika. Det kunde tyckas som vore en skiljedoms-
traktat mellan dessa båda länder alltigenom betydelselös,
och nog har man svårt att tänka sig, att det någonsin
kunde bli tal om något värkligt krig mellan dem. Men
möjligheten att tvistefrågor kunna uppstå är ingalunda
utesluten; sådana uppstå till och med ganska lätt med
anledning af de europeiska emigranternas ställning i Ame-
rika. Dessutom är exemplet alltid af betydelse; det har
en större makt, än man mången gång är böjd att tro.
Schweiziska ministern i Washington erhöll bemyn-
digande att öppna underhandlingar med Förenta staternas
regering. Dessa upptogos gynnsamt. Statssekreteraren an-
höll efter samråd med presidenten Arthur att schweiziska
regeringen skulle låta utarbeta ett förslag till traktat,
hvilket kunde läggas till grund för förhandlingarna. Detta
arbete blef äfven utfört och förslaget antogs af förbunds-
rådet den 24 juli 1883, Hufvudbestämmelsen är af
följande lydelse: "De båda kontraherande staterna för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
