Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Skiljedomsfrågans teoretiska läge - Förslag till organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILJEDOMSFRÅGANS TEORETISKA LÄGE.
10. Skiljedomsfrågans teoretiska läge.
Såsom redan framgår af det föregående, har skilje-
domsfrågans teoretiska sida blifvit ganska utförligt behand-
lad, så väl inom fredsföreningar och fredskongresser som
af folkrättslärda sällskap och folkrättslärda författare.
Den förste, som systematiskt framstälde folkens rätt
till fred på samma gång han sökte staka ut den väg man
borde följa för att nå fram dit, var den store tyska filoso-
fen Immanuel Kant. Han har utgifvit en särskild liten
skrift: "Zum ewigen Frieden" ("Den eviga freden"), en
tung och trögläst bok efter hans vana, men genomträngd
af frisinne. Då man väl kämpat sig igenom den, får man
en annan syn på den lilla torra mannen, om hvilken det
berättas, att han endast en gång visade sig ute före sin
vanliga spatsertid och då springande längs gatorna — den
dag då underrättelserna väntades från Paris om "människo-
rättigheternas’"" proklamerande. Hans lilla bok har lagts
till grund för den största af de nu existerande fredsför-
eningarna, den Internationella freds- och frihetsligan, om
hvilken vi förut talat.
Pet faller af sig själft, att innan en så genomgripande
förändring i vårt hela mellanfolkliga lif som krigets ersät-
tande med skiljedom kan bli genomförd, måste i alla hän-
delser de mäst väsentliga af de svårigheter, hvilka kunna
vidlåda skiljedomssystemet vara genomdebatterade och klar-
gjorda. Mycken vägledning vid diskussionen af dessa frå-
gor kan hämtas ur den praktiska erfarenhet man redan
gjort genom de skiljedomar, som hittills hafva förekommit,
och för öfrigt hafva så väl Folkrättssällskapet som enskilda
folkrättslärde utarbetat fullständiga förslag angående en
framtida skiljedomsinstitutions organisation och befogenhet.
Förslag till organisation.
Om man tänker sig skiljedom gjord till en fast insti-
tution nationerna emellan, så är det klart, att den prägel
af full frivillighet i hvarje särskilt fall, som nu är oskilj-
aktigt förenad med begreppet skiljedom, i någon mån kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
