Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Skiljedomsfrågans teoretiska läge - Förslag till organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a SET. va FR
2 SA Fn jr ARR as
30 ; - FREDSRÖRELSEN.
mer att ändras. Många författare äro också af den me-
ningen, att man så mycket som möjligt skulle göra den
mellanfolkliga skiljedomsinrättningen lika med en vanlig
civil domstol, på förhand utnämna domare, hvilka tjänst-
göra för lifstid, och hvilkas värksamhet bestämmes af en
formlig lag, bindande såväl för dem, som för parterna
själfva. Andra åter föredraga att så mycket som möjligt
bibehålla domstolens karaktär af frivillig och tillfällig, låta
domarne väljas för hvarje särskilt fall af de stridande
makterna själfva eller till någon del af neutrala stater och
inskränka dessa domares befogenhet till att behandla den
föreliggande stridsfrågan i en formulering, som förut god-
känts af parterna. ; ;
Vi skola i korthet redogöra för de viktigaste af de
förslag till skiljedomstolarnas organisation, som hittills
framkommit, äfvensom för de resultat man kommit till med
afseende på domstolarnas befogenhet.
Genom fredsföreningarnas försorg ha ett par förslag
utarbetats, ett på uppdrag af de engelska fredsföreningarna
af en bekant, numera afliden engelsk jurist, professor.
Léone Levi, och ett af den likaledes aflidne presidenten
för den "InternationeHa freds- och frihetsligan", fransman-
nen Charles Lemonnier. Likaledes har ett förslag fram-
stälts af den nitiske danske förkämpen för fredssaken,
Fredrik Bajer. Samtliga dessa förslag åsyfta emellertid
mera att bilda en bekväm öfvergång från det nuvarande
tillståndet till det framtida, då skiljedom skall vara en
värkligt permanent institution, än att lämna något egent-
ligt skema för den slutliga ordningen. Merai riktning mot
en slutlig lösning gå de röster som höjt sig för att såsom
fast och allmän skiljedomare välja påfven, samt för att
välja redan befintliga organiserade institutioner, t. ex.
juridiska fakulteten vid något större universitet eller —
såsom det värkligen ägde rum år 1879 i en tvist mellan
Förenta staterna och republiken Nicaragua — Frankrikes
högsta domstol, till skiljedomstol. På den interparlamen-
tariska fredskonferensen i Paris 1889 väcktes förslag att
till skiljedomare mellan stridiga nationer alltid välja
dessa länders högsta domstolar, ett förslag som dock föll
igenom, väsentligen genom dansken Fredrik Bajers be-
mödanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
