Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. De vanligaste invändningarna mot skiljedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESF SSOSER TSE ONE ARTE Dee ASG Er ORANGE N SUFESE NES N RESANS SSR En on NINE STORES SA RK de Or rag DON TLS
2 GA 2 SITTA regga Ra Re fr ET öka REM SANT KET
DE VANLIGASTE INVÄNDNINGARNA MOT SKILJEDOM. 35
ehuru domarne under deras utarbetande ej hade någon
lagbok att rätta sig efter. Emellertid kan man ju nog
tänka sig, att när skiljedomsprincipen blir allmän, ett be-
hof skall visa sig af mera detaljerade lagbestämmelser än
de grundprinciper, som redan i det ursprungliga skilje-
domsfördraget måste finnas upptagna och erkända. Om
så skulle bli händelsen — så får man väl taga itu med
att skaffa sig en sådan lagbok.
För konservativt folk har det alltid varit sed att
gent emot allt nytt och opröfvat göra gällande den
gamla vishetsregeln, värdig salig Dumbom, att man aldrig
skall gå i vattnet, innan man kan simma. De som stå
på en annan ståndpunkt veta, att just när det handlar
om någonting nytt och opröfvat, så får man så småningom
leta sig fram och låta behofven tillfredsställas i den
mån och i den ordning de i värkligheten visa sig såsom
behof. Om det nu skulle visa sig nödvändigt att få till
stånd en folkrättslig lagbok, så behöfva de framtida lag-
stiftarna på detta område inte alls ge sig ut på helt och
hållet obruten mark. Det finnes såsom redan omtalats,
sedan många år ett internationelt sällskap "pour la ré-
forme et la codification du droit des gens" — för folk-
rättens reformerande och samlande i en egen lagbok —
hvilket sällskap räknar sina medlemmar bland alla länders
mäst framstående auktoriteter på detta område. Detta
sällskaps förhandlingar torde kunna tjäna såsom nödiga
förarbeten för ett möjligt lagstiftningsarbete.
Det är en rätt allmän föreställning, att de tvistefrå-
gor, som kunna uppstå på internationell grund skulle
vara af mycket mera invecklad natur än vanliga civil-
rättsliga tvistefrågor. I värkligheten torde det förhålla
sig tvärtom. Dessutom går den allmänna rättsutvecklin-
gen allt mera i den riktningen, att man upphör att räkna
det för en lagboks förnämsta förtjänst att vara så detal-
jerad som möjligt, att innehålla en särskild paragraf för
hvarje särskilt fall. Man bemödar sig mera att inom
lagarna uppdraga klara och bestämda grundlinier för de
olika tvistefrågornas bedömande och öfverlåter sedermera
åt en omsorgsfullt utbildad domarekår att på hvarje en-
skilt fall tillämpa dessa principer. När det blir fråga om
en folkrättslig lagstiftning kommer antagligen denna rikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
