Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Skiljedomsfrågans teoretiska läge - Skiljedomstolens befogenhet - 11. De vanligaste invändningarna mot skiljedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
et DNR AG 4
RR RNE KR NR me
34 - FREDSRÖRELSEN.
fram värkliga grunder, och kriget skulle kanhända aldrig
ens komma i fråga.
Det gäller dessutom om tvister af internationell poli-
tisk natur, att de nästan alltid låta föra sig tillbaka till
ganska enkla juridiska och folkrättsliga begrepp och så-
lunda iogalunda skulle blifva så kinkiga att afgöra, som
man gärna föreställer sig.
Det är emellertid en inskränkning i skiljedomstolens
kompetens, som såvidt mig är bekant göres af alla för-
fattare, nämligen i fråga om sådana tvister som beröra
staternas snre politik, deras nationella själfständighet. Så-
som en hufvudpunkt i alla de förslag till skiljedomsöfver-
enskommelser, som hittills framkommit, finnes också upp-
tagen principen om okränkbarheten af nationernas inre
själfbestämmanderätt. Svårigheten vid att hänskjuta så-
dana frågor under en skiljedom ligger naturligtvis däri,
att man har så svårt att förvissa sig om domstolens fulla
opartiskhet. Emellertid finnes alltid den medelvägen att,
då det gäller ett folks själfständighet, stadga valfrihet i
fråga om användandet af skiljedom för den nation, mot
hvilken angreppet är riktat. En sådan bestämmelse är,
såsom vi hafva sett, intagen i den amerikanska skiljedoms-
traktaten, hvilken ju är den enda, som nu existerar. |
11. De vanligaste invåndningarna mot skiljedom.
Det är två invändningar som vanligen göras gällande
gent emot skiljedom i internationella tvistefrågor. Den
ena är frånvaron af en lagbok, i enlighet med hvilken
skiljedomarna kunde fatta sina beslut, den andra gäller
svårigheten att alltid kunna värkställa de fälda domarna.
Den första invändningen är just icke mycket värd.
Också inom de enskilda samhällena har det existerat en
tid, då man ingen lagbok ägde, utan domarne dömde,
såsom det heter, enligt fädernas sed och eget bästa för-
stånd. Det har för öfrigt redan fälts en hel rad af
skiljedomar, som ingen har haft något att anmärka emot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
