Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie Sophie Schwartz: Porträttets historia, novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 37 —
sell Margretha. Han vågade en gång göra fru Strauer
en fråga om hennes tidigare lefnadsöden; men då
afbröt hon honom, sägande:
— Min kära landsman, ni är målare, icke
författare, ni bör således vara nöjd med att i mig ha
fått modellen till ett gumm-hufvud; en biografi öfver
detta hufvud skulle vara er till ingen nytta. Det
förflutna är något vi lemnat ifrån oss, det hör oss icke
mera till och derför skola vi icke vidröra det.
Detta svar, långt ifrån att stilla Wilhelms
nyfikenhet, stegrade den och då han betraktade duken
med den gamlas bild, brukade han säga till sig sjelf:
— Jag måste lara känna hennes historia.
Ändtligen var porträttet färdigt. Det qvarstod
ännu på staflieren i den lilla salen, der Wilhelm
arbetade, då han morgonen efter sedan det var
fullbordadt inträdde i det trefliga rummet.
Han ställde sig framför taflan med blicken fästad
på de milda, nästan förklarade dragen.
— Är ni nöjd med ert verk? frågade en röst
bakom Wilhelm.
Han vände sig om och mamsell Margretha
stod der.
— Ja, med porträttet är jag nöjd och ändå är
det något som fattas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
