Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie Sophie Schwartz: Porträttets historia, novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älskade syster och slösade med ömhet och
smekningar för att lugna henne; men fåfängt. Constance
kunde ej blidkas med mindre än Gustaf lofvade att
icke motarbeta föreningen emellan henne och Arvid,
något Gustaf åter aldeles icke ville lofva henne
Yid denna förklaring af brodern sprang Constance
ifrån honom in i sitt rum och sade att. hon aldrig
skulle förlåta att ban blandade sig i en sak, som han
icke hade med att göra.
Gustaf kallade henne tillbaka, men Constance
hörde honom icke utan reglade dörren. Sedan Gustaf
en lång stund förgäfves bedt henne öppna gick han
sin väg, sägande åt mig:
— Det gör mig ondt att Constance icke vill
lyssna till mina böner. Jag skall nu plågas af den
tanken att hon misskänner mig. Dock, det kommer
väl en dag efter denna och då skall hon förstå mig.
Om middagen var hvarken Arvid eller Gustaf
vid bordet. De voro ute med några vänner och åto
middag på Blå porten.
Constance var tyst och såg utgråteu ut.
Morbror och moster tycktes likväl icke märka något, utan
middagen gick sin vanliga gång.
På aftonen sutto jag och Constance och arbetade
i det vanliga kabinettet, der vi brukade uppehålla oss
då vi voro allena. Moster var borta och morbror
inne hos sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
