Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie Sophie Schwartz: Porträttets historia, novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 52 -
En morgon underrättade han oss att han hade
inköpt den lilla gården och att han ämnade för alltid
bosätta sig här. Han tänkte aldrig återvända till
Sverige.
Alla invändningar af mig och Constance blefvo
lemnade utan afseende och då hustrun en afton bad
honom afstå från denna idee, svarade han dystert
och bestämdt:
— Yill du ej stanna med mig här, så res hem.
Din kärlek är ingenting värd, ifall du icke kan
öfvergifva föräldrar och fosterland för att blifva hos din
make. Jag har i så fall köpt ditt egande något för
dyrt, då jag betalade det med förlusten af mitt eviga
och mitt barns timliga väl, och jag har talat
sanning då jag sade, att en kärlek sådan som Rolands
och Hildegundas endast finnes i dikten. Res; jag
stannar och August blir der jag är.
Constances svar blef, att der Arvid var, der skulle
hon ock blifva. — Hon bad nu endast att jag skulle
få fara och hämta hennes lilla dotter; men vid denna
begäran blef han ond och frågade, om det ej var nog
att deras äldsta barn blifvit olyckligt, utan att
Constance också skulle draga flickan i elände.
Allt nog, vi stannade här. — Arvid lät från
Bonn hämta handtverkare som reparerade det inre af
boningshuset samt försåg det med nya möbler. Han
skref hem till Sverige att han skulle vintra öfver vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
