Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [27] Flygare (Fru), Kyrkoinvigningen i Hammarby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om honom varande. Detta visar oss änuu en annan sida af
besagda sentimentalitet, nemligen hurulcdes den är till sin
natur rent af egoistisk Vi vilje icke fordjupa oss vid detta
tillfälle i den ytterligare undersökningen af en genre, öfver
hvilken var Förf. syues hafva lyfta t sig och som följaktligen
bär blott i förbigående angår oss. Men då vi erkänne, att vår
Förf:s val af ämne är konstnärligt, måste vi beklaga, att bon
förlaggt situationen inom en tid med modern verldsåsigt, hvar*
igenom hon ställt den handlandes karakter i en falsk,
tvungen och onaturlig position. De mästare, som tagit
slägthämn-den till grundfärg för sina taflor, hafva alla förflyttat sig
tillbaka till tidehvarf, då denna hämnd verkligen ingick såsom
något väsendtligen giltigt i samhället. Sjelfve Grekerne
Åtcr-giugo till tider af barbari, när de tecknade den rent hedniska
verldsåsigt, som låg till grund för hämnden, såsom vid
behandlingen af sagan om Pelopiderne; i W. Scotts Ivanhoe
— for att taga ett exempel äfven ur den nyare vitterheten
och det första som faller rec. in — står den hämndtörstande
Ulrika vacklande på den gräns emellan hedendom och
chri-stendom, som utmärker det tidehvarf der skildras. Det äi
derjemte här icke allenast den våldförda jungfrun, som
mördar sin frids förstörare, det är äfven den Sachsiska qvinnan,
som vill sönderslita sitt folks Normandiska förtryckare. Af
så omfattande och storartadt slag måste passionen var^ för att
blifva fullt konstnärlig. Men att i ett tidehvarf af chiistelig
upplysning, låta en verldsåsigt, hvars betydelse de facto med
hedendomeus leuiningar var upphäfd, spela en roll, sådan som
slägthämnden här spelar, utan att ändock göra dess
representant helt och hållet till ett moraliskt missfoster, en skurk, är
enligt vår tanke rakt förkastligt* Härtill kommer, att s. k.
hjeltekarakterer, tecknade af fruntimmershand, alltid nier
eller mindre misslyckas. Det bästa af denna sort blir alldH{*
annat än en vidunderlighet, likasom om en stolt och
passion-full qvinna genom ett trollslag i kroppslig måtto förvandlades
till man. Delta förhållande lärer väl stödja sig på
psycholo-giska grunder: äfven vi hafva hört sådana, som varit
antagliga nog. Säkert är emellertid, att en man väl kan med
psy-chologisk sanning teckna en qvinna; men alldrig tvertom.
Denne Herr Leiler erkänne vi upprigtigt att vi icke förstå oss
på. Ty om hans handlingar, och med dem vi manlige läsare,
oupphörligen ropa efter honom: skurk! så ligger likväl i Förfts
sätt att behandla honom en indirekt nndskyilan» som stifttéf
honom i en högst tvetydig och besynnerlig dager. *Mag ar
ju ingen djefyul heller”, yttrar han åt sin hustru, hvilken: hari
gjort nästan så olycklig som en qvinna kan bli, ocb som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
