Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Arfwidsson, N. Bildande Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Bddundé Konst.-
ne”, en eljest i flera fall, särdeles hvad kulören beträffar,
utmärkt tafla. W:s pensel hade mycken mjukhet ocb behag, oefc
om bta ej sökte eller visste tillegna sig det stora, var ban
doek naturlig, sann, och om ej egentligen ädel, doek
com-me U faut i uppfattning oeh utförande. Derom vittnar
porträttet af Hildebrand. Denne rike vällusting är på en gång
karakteristiskt och utmärkt behagligt målad. N:o 150,
”Portsätt af Medaljören Grandel”, såsom det heter på Katalogen,
kan satta myror i liufvtadet på dem, som kände Grandel, och
hvilka troligen förgäfves skola leta efter någon likhet; det
föreställer neml. icke Grandel utan sal. Holintendenten
Su«d-vall, är taskt och väl inåladt, likväl med någon öfrerdrift »
karnationen.
Af X P. Korn, en konstnär, den Katalogen sjelf ej vet
mera om än namnet, funnos 4 Landskap som vittna om en
icke vanlig talang; väl hafva de någon entonighet oeh torrhet*
särdeles 158 oeh lo9, oeh det förras vatten är v#l tungt oeh
ogenomskinligt, men kompositionen hos alla har redbara
fortjen-ster. N;o 156 har i detta fall måhända företrädet; det är
riki och behagligt komponeradt, penseln ar ledig oeh den
dimmiga luften ändock lätt och angenäm.
Nii förer oss Katalogen åter till ett utmärkt
konstnärs-nwm, mest värderadt på sednare tider ocb måhända ändå
icke så högt som det förtjenar: Elias Martins. Om E.
Martin förstått hvad hans frid tillhörde oeh nöjt sig att vara
landskapsmålare, med utflygter då ocb då i genremålningen,
skulle ban omöjligen kunnat till den grad förbises af sin
samtid oeb närmaste efterverld, som fallet nu vant; meq
olyckan ville, att han skulle tro sig ega kallelse förbehandlingen
af religiösa ämnen och att en mängd af bans arbeten i dejma
väg kringspriddes i gravur. De voro dåliga, ja understundom
löjliga, och då allmänhetens blick oftare föll på dem, än på
bans landskap och mariner, glömdes oeh misskändes dessa,
och deras mästare delade samma ödei Så åtminstone ville vi
önska att kunna förklara saken, tilL ursäkt för det allmänna
omdömet» om någon ursäkt kån gifvas for en så stor orätt*
visa, som den Sverge begått mat dea, i sii? väg, störste
konstnär det egt. — En rik, ädel ocb originel bildningskraft, mild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
