Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rattshiitorim.
16»
en hnfvudkyrka, troligen i närheten af tingsplatsen 9 att det
rarit indeladt uti tolfter, af hvilka hvar och en under tidens
lopp erhållit egen kyrka och bildat egen sokn eller
församling, och att således en sokn ursprungligen varit en tolftedel
af häradet, och tre soknar en Qerding.
Rec. instämmer i något af detta, om han än icke vågar
tro, det Uplandslagens yttrande berättigar oss att antaga, ens
det alla Uplands hundaren, i ecklesiastikt afseende, varit
indelade i tolfter. Ännu mindre vågar han tro, att sådant varit
allmänna förhållandet med alla rikets hundaren och härad.
Han hänvisar, i detta afseende, till hvad Hr Schlyter härom
yttrat 1Ä). Det bevis för sin sats Hr N. hem tar utur S.
Sig-frieds legend, den Hr N. anser tala om en delning af Värends
härad i tolf delar, beror på ett missförstånd. Den gamla
Svenska öfversättningen kallar sjelf Värend ett land, och$f>
versätter commune terrcs placitum med landsting, och icke
keller på något annat ställe lär Hr N. finna Värend omtaladt
såsom härad. Hvad angår de tolf tribus, som legenden förmäler
hafva funnits i Värend, hänvisar rec. till Hr Schlyters
af-bandling om Sverges äldsta indelning i landskap.
Rec., som också tror, att efter Christendomens allmännare
utbredande kyrkorna först byggdes vid häradens gamla
tingsplatser, hvilka på samma gång voro offerställen, oeh först
sednare på andra, inom häradet välbelägna orter, torde, i
afseende på det företräde Uplandslagen tydligen tillerkänner
hundareskyrkan, få erinra, att ett sådant, vissa kyrkor
lem-nadt företräde fullkomligen öfverensstämde med hvad
annorstädes i det katholska Europa egde rum.
Då Biskoparne icke längre, såsom en tid var förhållandet,
medhunno att förrätta alla dop, uppdrogo de likväl icke alla
prester rätt att döpa, ej heller tilläto de döpelsens
förrättande i alla kyrhor. 1 städerna voro redan, uteslutande för
döpel-ser, vissa kyrkor upprättade under namn af dopkyrkor m.m.**).
Nu bestämdes ock vissa kyrkor på landet, der, utom allmän
godstjenst, äfven döpelsen fick förrättas, och äfven dessa
kallades dopkyrkor, sednare plebes a4). Såsom bevis på det
företräde dessa egde, kan nämnas, att ännu i det, år II4I,
af Camatdulensermunken Gr atian i Bologna författade
sammandrag af kyrkolagar, hvilket, under namn af decretum, öppnar
den såsom authentik ansedda samling af Kanonisk rätt, som
**) Glossarium till UL. ad voc. Tolftakirkia.
**} Binterim, Die vorziiglichsten Denkwiirdigkeiten der
Christ-Ka-tkolisclien Kirclie, 2: te A ull. I. I. s. 75—77.
M) Bikterim. 1. C. 8. 517.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
