Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rec. börjar med att anföra den äldsta, Ull, vira dagar
bibehållna, Svenska Riksdagskallelsen,, gifven i Lund d.
1559, der Körningen kaller, att i Kalmar skulle, d.
12näst-följande Oktober, sig inställa: fyra män af allmogen från hvar
lagsaga; nämnda män från hvar köpstad; (va kaniker fran hvar
domkyrka*7), med sin Biskop; samt10) alla andra af Konungens
oeh Riksens män, som det angtek, och som ville komma för
likets eller sina egna angelägenheter. (Under den sista
klassen innefattas säkerligen Riddare och S* v enar utom Rådet.)
Ännu sjuttiosex år derefter, eller år 1439, omtalas af
Stora Rimkrönikau, såsom närvarande vid en högst vigtig
Herredag, blott Biskopar, Prelater59), Riddare ocb Svenar, samt
Köpstadsmän af hela riket ••)$ mm, år 1470, nämna Stbn Sturb
och Stockholms inbyggare i ett bref Prelater, Klerker,
Riddare, Friborne (Svenar), Frälsemän, Köpstadsmän och
menige Allmoge, af hvad landskap de heldst voro. som då
församlades i Upsala; oeh följande året (1471) förklarade de ho»
Sten Sture i Vadstena, från ”hvar köpstad och härad” i
Vest ergöt land, Östergötland och Småland samlade Riddare,
Fri-borne, Frälsemän •*), Köpstadsmän, Bergsmän oeh Allmoge,
nti ett till de i Stockholm samlade Biskopar, Prelater och
Rid-derskap, samt Borgmästare, Råd och Menighet derstädes stäldt
bref, sin afsigt att icke erkänna Christian såsom Sverges
Konung, utan följa Sten Sture till Stockholm for att afvärja sitt
och rikets fördcrf. Ar 1547 visa sig, i de fordna Kathol&ka
klerkernas ställe, Protestantiska Kyrkoherdar. 1594
visar sig Krigsbefälet*2), och 1595 uppträda meniga
Krigsfolkets Ombud. Efter år 1559 framträda bland de
lagstiftande stånden, således, efter b varandra, lägre Klerker •*)
w) JTemfÖr, B vad MELL. stadgar am tvf Kanikers deltagande i
Lag-mansvalet. Se afvan sid. 178,
5S) Utom Riksens råd, hvilka brefvet ej angick, emedan de sår-
sk i) dt med Konungen öfverenskommit att å bemälda tid inställa sig.
Tre Kaniker voro Prelater, nemligen Archi diek nen,
Prosten och Dekanen. Bland dessa utsågos väl redan 1559 de två
till Riksdagen afgående. Klostrena A b bo t er torde ej infunnit sig på
Riksdagar. ,
60) Hr IV. läser, efter en variant, och hela riket, d. v. s.
Allmogen. Men den allmänna läsarten låter förklara sig. Allmogen bevakade
sin rätt bättre, då den med Engelbrekt intog slotten, än på Herredagen.
61) Prester nämnas icke.
•*) Hr N. säger 1595. Rrc:s uppgift stödjer sig på Riksens
Ständers förening om Religionen d. 16 Febr. I5Ö4. (Stjernman ,
Riksdagars och mötens beslut, samt Acta politien et eeelesiastiea apttd Snecos
1594. Handlingar rörande Skandinaviens Historia, I Delen).
Antingen simpla Kaniker eller Lan dt prester. Uppgiften
Lar blifvit betviflad. Rec. synes det dock ej osannolikt, att lägre
Klerker och Frälsemän på samma tid inträdt i riksförsamlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>