- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1841 /
195

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att landbo9 som jordegaren före legostämmans ilat, utan att
egendomen blifvit såld, fråntog den legda jorden, egde Återfå
liela städjan, ieke blott en efter den Återstående tiden
proportionerad del deraf98). —Det fjerde, men hvilket, endast
genom förhastande, kunnat räknas till de för jordegaren
gynnande, var det, då landbon icke ville till legostämmans slat
bibehålla bolet.

Hr N. anser Östgötalagen i sådan händelse hafva
medrif-vit landbon rätt, att äfven emot jordegarens vilja lcmna
bolet. Det åberopade stället synes likväl endast angå det fall,
-då landbon af jordegaren uppsades och förklarade sig af egen
drift benägen att efterkomma tillsägelsen. Icke heller gifver
yngre Vestmannalagen landbon sådan rätt. Hnru man än
tolkar denna lags JB. XXVIU fl., så lemnar den åt jordegaren makt
att hindra flyttningen, antingen genom den enkla förklaring,
att intet landboombyte fick ske, eller ock genom en annan,
som i hufvudsaken ledde till samma resultat, nemligen att
jordegaren icke var nöjd med den man, landbon ville
sitta i sitt ställe. Uplands-, Helsinge- och
Södermanna la garne ••) tillerkänna deremot landbon ostridigt denna
rätt; sistnämnda lag dock med vilkor, att han skalle
bjuda egaren annan landbo.

Magnus Erikssons Landslag 10°) tillåter äfven sådan
afftytt-ning. Om uppsägningen skedde efter af radsdagen (d. 21
Dec.; fardagen var Thorsdagen före midfastan), ålåg landbon
dock, enligt samma lag, att skaffa annan åbo eller ock gifva ut
afrad för följande året 101). Men denna lag loa) tillägger
dessutom, att landbon skulle ega makt öfver allt det
han legt, att utlega det eller till låns lemna, blott
med vilkor, alt allt foder å bole nöttes: en tillåtelse, som
uteslöts utur Christophers lag, och hvars motsats i den nu
gällande i0S) är uttryckligen stadgad.

Ett fall, för hvilket äldre lagar äfven innehålla särskildt
stadgande, är: dödsfall, vare sig egarens eller landbons.
Huruvida vid egarens dödsfall legotagaren enligt
Uplands-lagen var skyldig att gifva ny städja, vill» rec. icke afgöra.
Möjligt är åtminstone, att lagens mening var, det sådan
skulle gifvas 104). Östgötalagen 105) stadgar deremot uttryck-

98) MELL. JB. XXVI. Cbe. LL. JB. XX: 2.

•«) UL. JB. XII. pr. HL. JB. XI. pr. SmL. JB. XI. pr.

I0°) JB. XXVIIL Ragval» IwGEiitmaisrtts öfvers. JB. XXIX.
tot) Jfr Cm. LL. JB. XXII. 1734 års Lag JB. XVI: 6.

*01) JB. XXfJL. Ragv. Ingwt. JB. XXXII. *<») BB. VIII: 6.
104) JB. XII: I. Jfr VOL. I. AB. XXIV: I, II. AB. XXXIV.

*05) Ö€rL. BB. IX: 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:09:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1841/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free