Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SåsOm en ny inskränkning af bondens eganderatt låter sig,
af nyss uppgifna skäl, delta stadgande ej tankas. Icke en
gång ett fullständigt förnyande af en sådan inkräktning på
denna cganderätt bade då kunnat vågas. Rimligt låter det
sig endast förklaras såsom mildring af ett bruk, hvilket redan
vunnit så mycken bäfd, att äfven ett till hälften inskränkt
af-skaffande kunde såsom en välgerning förklaras. Hr N., som
upptagit berörda stadgande af år 1457, har ock utur Geijers
Historia, såsom en förut okänd skärpning af grundsatsen,
framdragit Gustaf ks Bref af den 25 Maj 1551, hvilket förbjuder
bondes landbo att göra skatt till annan, än Kronan. Om
hvad rec. nyss sagt eger sin riktighet, innebär Hr N:s mening
en orättvisa emot ”Fosterlandets Fader.” Den uti berörda
bref uttalade tanken var nog äldre; det var en bland dem,
som äfven de ädlare bland magnaterna i början af sextonde
århundradet, likasom i det femtonde, härledde utur begreppet
om bondens stånd, i motsats mot frälsestån det, och
hvilka den store Gustaf genom sin uppfostran måste hafva insupit.
Möjligheten af ett sådant förhållande är i allt fall lättare
förklarad, än den, att Sverges skattebönder helt nyligen kunnat
omtalas, såsom blotta arrendatorer af sina hemman.
För att på en gång, eller åtminstone inom kort tid,
vara lagstadgade, äro ofvan uppräknade tillägg till de uti äldre
lagar omförmälda landboskyldigheterna icke få. I jemförelse
med då varande förhållande på Europeiska kontinenten äro
de likväl en obetydlighet.–1 Frankrike indelades feodalher-
rarnes rättigheter uti ej mindre än 500 (säger trehundrade)
hufvudtitlar 12S).–Med tid och lycka kunde man
emellertid hoppas, att på den laggda grunden småningom uppfora en
bygnad, om ej i lika rik, dock i lika ren, stil, som det
valda mönstret. Men arbetet afbröts i sin början, genom Svenska
böndernas, under Engelbrekt började, resning; och den af flera
bland Sverges ädlaste magnater ledda fortsättningen af
Engel-brekts verk tillintetgjorde hvarje hopp att tillvinna den
Svenska adeln samma ställning, som den Tyska, eller åtminstone
den Danska.
Att man likväl, medan lyckan ännu log, förstått att
begagna tiden, och att, när Engelbrekt började sina segertåg,
lif$genskapen stått nära för dörren, derom vittna tre
stad-ganden, af hvilka tvenne förekomma uti Cdristophers , sex år
1*3) Regalerna, hvilka i Tyskland spelat en sa stor rol, räknas af
Petrus Antonius de Petra till fyrahundradetretton. I Kjloces
bekanta arbete: De ar ar io medgifves, att man knappt kunde bestämma,
hvilka regalerna voro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
