Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter Engelbrrkts död stadfastade, lag, men det tredje finnes
uti den redan åberopade, året efter nämnda dödsfall
utfärdade, StrengnäsStadgaa.
Det första 124), mest bevisande för den sinnesstämning,
i bvilken landboarne, i följd af de nya lärornas tillämpning,
sig befunnit, tillåter busbonde att med våld återtaga landbe,
som före legostämmans utgång rymt från hemmanet; ocb
förklarar, i händelse landbon salte sig till värn, all skada, den
kan eller de, honom värja ville, fingo, ogild, utom dråp, som
böttes med tjugu marker. Tillåtelsen är föröfrigt ieke
inskränkt till diet fall, att landbon träffades på vägen.
Det andra lyder 125): 99Hafve ock ingen makt landhon
längre hålla, än till de6S hans legostämma är ute, och
jordeganden är lagligen tillsåg dt, utan landbon vitt med god vUja
blifva qvar’9
Det tredje bjnder 12e): ”4tt de barn, som bönder och
landboar uppföda, ej skola skiljas från deras fader och
moder, utan tleras vilja och fttllbord, och ingen skall hafva makt
att förhålla dem för dem*9
Redan i det första bland dessa stadganden igenkänner
man drag, hvilka äro främmande för det förhållande mellan
jordegare och landbo, som de äldre lagarne framställa. Uti
de tvenne sist anförda träder, då de hållas bredvid
hvarandra och bredvid den öfriga lagen, lifegenskapen oss
obeslöjad till mötes. Så långt hade man hunnit, att dylika förbud
behöfdes — och endast genom en resning kunde framtvingas.
Men detta är icke allt.–-Så djupt voro de i anförda
lagrum ogillade grundsatser rotfastade uti vissa klassers
begrepp, att ännu år 1590 127) ett upprepande af förbudet mot
landbos qvarhållande sattes i fråga, och att fjorton år
sednare 128), i anledning af en adlig frus förklaring, det en i
hennes tjenst varande prestdotter vore henne skänkt, liten och
194) Christophers LL. JB. XXIII. Ragvald Tngemundssons
öfver-sättning af MELL. upptager detsamma i ett särskildt kapitel, men
detta eger i den handskrift af originalet, som rec. begagnat, intet
motsvarande; och rec. anser mer än sannolikt, att ett nyare tillägg här
blifvit öfversatt. Äfven i den af Hadorph meddelade berättelsen om de
uti Vexiö d. 21 Jnni 1414 fattade besluten, §. 13, förekommer
samma stadgande; men uti den i not. i 18 omtalade handskriften saknas
det alldeles.
1») Christophers LL. JB. XXVI: 1.
”6) StrengnäsStadgan 25 och 26 Mars 1437, g* 7. Hr N. har, 1.
t. 128, not 50, härå fästat uppmärksamheten.
lt7) XJti ett, bemälda år upp^jordt, af Hr N. I. ss. 189—195
an-fördt förslag till adliga privilegier, hvarom längre fram mera.
i*8) Gbijer, Sv. F. H. 2: s. 376, not. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
