Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RiUtihisloria, 993
stor (kvårföre frun också vägrade «tt till modren återställa
dottren). Carjl IX måste inskärpa, det föräldrar firo, näst
Gud, rådande öfver sina barn, heldst när de omyndige äro,
ocb ibland Cliristet folk ej är att lida, att man skall sälja
bort någon menniska, såsom ett oskäligt kreatur.
Det åberopade sammanhanget mellan anförda, i Christophirs
Landslag JB. XXVI: t, ocb i StrengnäsStadgan §. 7,
befintliga, stadganden visar, att det sistnämnda ej kan anses såsom
en blott förelöpare till den föreskrift, adeln, oroad Öfver det
allmogen genom utskrifningarnes upphörande beredda tillfälle
att med frälsemännen täfia om tjenstelyon, år 1686 utverkade,
rörande det antal arbetsföra män, som på hvart hemman fick
hållas, hvaraf följden var, att bonden ej hemma fick behålla
flera arbetsföra söner, än lageu fann nödiga för
hemmansbru-ket. Detta, i öfrigt de mörkaste tider värdiga, barbari var
dock alltför fint för det femtonde århundradet.
Rec. har slutat, hvad han i afseende på de egentliga
land-boarne ansett nu böra erinras, och läsaren har deraf funnit, att
Qortonde århundradet samt början af det femtonde kunna
antagas såsom den tid, då det gamla Nordiska landbosystemet
utbyttes emot det, rec. kallat det Slaviska, eller åtminstone uti
sig upptog mycket utur detta system.–När det hälftenbruks-
system, som nyss blifvit kalladt det Romaniska, och hvaraf rec.
i det föregående blott kunnat uppvisa ett obetydligt Svenskt
spår, blifvit allmännare, kan ej nu uppgifvas; men det
återstår dock att nämna ett, i både Landskaps- och Landslagarne
omtaladt, kontrakt, hvilket Loccenius 129) synes hafva ansett
rentaf såsom ett landbokontrakt, men Ur N. i sammanhang
med jordlegokontraktet anfört. Detta är kontraktet om
Bolag, hvilket man ej må förvexla med det i nu gällande lag,
under samma namn, upptagna. I Gotalagarne 13°) endast
antydt, behandlas detta gamla bolagskontrakt icke
heller af Svealagarne eller Landslagarne 1S1) med särdeles
utförlighet. Endast Uplandslagen och den yngre Vest man na
lagen 1S2) stadga särskildt om barns bolag med fader eller
moder, som trädt i nytt gifte. Eljest förekommer det, hvarkeni
Svealagarne eller i Landslagarne, annorstädes än i jordbalkarne.
Detta tyckes visa, att kontraktet afsett jordbruk. Vid afslu-
1*9) Lexictn Juris Sviogothici.
130) VGL. H. AB. XXIII. III: XXXVII. V: II. ÖGL. DrB.
XIV: 5 förklarar bondes förvaltare gild med tre marker, dem
bonden egde taga; men bolagsman lika gild, som bonde.
131) UL. JB. XVI. SmL. JB. XV. VmL. I. BB. XVIII. VmL.
II. JB. XXXVIII, XXXIX. HL. JB. XIII. DfELL. JB. XXXV.
Ragvalo Irgehundsson JB. XXXVI. Christophers LL. JB. XXXIII.
**•) UL. AB. VH: 1. VmL. II. AB. XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
