Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppmmtrade, herbergen, som i början af I4:de århundradet
bevisligen funno8 på ödmerden och Ragundaskogen 144).
I den andra hlassen af dessa lagar bjudes Ster, att
Tavemer skulle inrättas vid allmänna vägar, och Rättare i
storbyar, der Taverner ej kunde vara; kvarjemte nu
före-skrefs, att äfven i städerna skulle vara särskilda herbergerare.
Den tredje klassen deremot bjuder med stränghet, att
krogar skulle upprättas vid alla allmänna vägar, och att
allmoge» skulle hjelpa till dessa krogars bygnad och underhåll;
utan att Rättare dervid nämnas.
Ull den första bland dessa klasser höra 1285 års Stadga
oek de utur den i Landskapslagarne intagne föreskrifter. TiU
den andra, Stadgan af d. 50 Nov. 1555, samt Magnkjs
Erikssons, oek hufvudsakligen äfven Christophers, Landslagar. I den
tredje klassen står Stadgan af d. 10 April 1415 ensam.
Bland bevisen på frälsets ledighet från förbindelsen, att
lemna herberge åt resande, upptages orätt (JpsalaStadgan af
1544; ock det bevis Hr N. utur 1474 års Recess hemtat,
till stöd för fräls el andbo ar 8 frikallelse ifrån samma
skyldighet, beror på ett missförstånd. Det är i Recessen fråga
om fogdegäsf ning, oek möjligen om annan gästning af diet
slag Margarethas Plakat af 1405 omförmäler, men ej om
vanlig» resandes herberge.
Hvad slutet af denna titel innehåller, önskade rcc. lägga
läsaren på hjertat; men erkänner, att intresset ännu ytterligare
stegras i den elfte, som handlar om Adeln till början af
17tde seklet.
1 afseende på uppgiften, att enligt 1509 års Adel.
Privilegier Grefvar, Friherrar, Riddare och Adeln, som uti Rådet
brukades, till evärdelig ego skulle njuta alla Kongl.
sakören af deras landboar, hänvisar rec. till en allmänt känd
skrift, der detta ämne är noggrannt framställdt i45), och der
det visas, att Riddare och, af meniga adeln, de, som i Rådet
nyttjades, för sin lifstid erhöllo berörda sakören. Det undantag
Jorgröfre brott, som Hr N. derefter omtalar, bör val rätteligen
blott anses såsom ett förbehåll af Konungens benådningsrätt.
Hr N. upptager derefter den adeln 1509 lemnade
försäkran, att icke någre andre skulle blifva förordnade till
Hä-radshöfdingar och Domare, än de, som voro af adelsstånd,
kvar eljest så många kunde finnas bland adeln, som dertill
144) Sv. Dipl. N:ris 1377, 1382, 1383.
14*) H. , Försök att framställa Svenska Lagfarenhetens utbild-
ning ifrån Konung Gustaf I:s anträde till regeringen intill slutet af
ajuttonde århundradet. 1 Afd. Vitterhets- Historia- och
Antiquitets-Akadtmiens Bfandh A4. t* 506—307.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
