Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [33] Bugge, Det offentlige Skolevæsens Forfatning i adskillige tydske stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden är misstrogen mot auktoriteter och äskar med rätta
äfven skäl och grunder. Låt nu vara, att några nya sådana ej
stått att finna 9 så hade en skarp sammanfattning af det
väsendtliga i de redan anförda varit för ändamålet tillräcklig
och dertill förtjenstfull.
Att genom besökande af de bast vitsordade läroanstalter ocb genom
samtal n ed de erfarnaste af skolans män å praktisk väg söka komma
till en klar insigt i och lösning af Pedagogikens nuvarande
hufvudfrå-gor, var den uppgift Förf. hade gjort sig för sin resa. Att i detalj
redogöra för det sätt, hvarpå han i sitt vidlyftiga arbete löst denna
uppgift, skulle på en gång vara overkställbart inom det trånga området
af en artikel, sådan som den närvarande, och stridande mot ref:s
af-sigt, som är att genom sammanfattande af hufvudpnnkterna leda
uppmärksamheten på det rika oeh äfven för våra läroverk vigtiga
innehållet. Bet skall derföre för ändamålet vara tillräckligt att bär följa Förf.
i skildringen af läroverkens organisation, sammansättningen af dess.
auktoriteter och medlen för läroståndets bildning i de olika staterna £
derunder skall läsaren lätt finna det speciellare, angående läroämnenas
fördelning, method er m. m. s., Ii varom äro gifna många ypperliga
anvisningar. — Preussen har infort ett genomgripande sammanhang
mellan alla skolans olika arter och eger dock ingen allmänt gällande
skollag. En sådan var 1819 å väg att blifva antagen; men regeringen
fann det förmodligen för skolans fria utveckling och förkofran tj en
liga re, att den sjelf blefve det lefvande sammanhanget mellan de olika
läroverken och deras författningar, oeh, hvad Förf. än må säga on
nödvändigheten af en sådan lag, följden har besannat riktigheten af:
hennes tanka. ”Ideen om ett slolväsende, hvars särskilda arter och
grader noga ingripa i hvarandra och tillsammans bilda ett organiskt
helt, leder ständigt de Preussiska läroverksauktoriteterna. Grunddragen
i denna idé äro, att skolorna skola stå i det förhållande till staten och
dess ändamål, att de, såsom utgångs- och medelpunkt för ungdomens
uppfostran, bilda grundvalen för hela folkets, och att således deras
sträfvande bör vara att bygga ungdomens uppfostran för dess
borgerliga bestämmelse på den möjligast allmänna (bomana) utbildning.”
Nedom Universitetet skall detta mål uppnås genom 5 olika slags skolor,
afpassade på en gång efter ungdomens olika bildningsstadier och olika
samhällsklassers behof. Den lägsta graden eller Folkskolan skall
genom en börjande methodisk utveckling af menni&kans anlag och derpå
grundade kunskaper oeh färdigheter tillfredsställa den fordran på
bildning, som kan göias på de lägsta samhällsklasserna på landet och i
staden. Den andra graden, den lägre Borgare eller Stadsskolan
skall vidare fullfölja barnets utveckling till den punkt, då antingen dess
anlag eller andra omständigheter pläga afgöra valet mellan en vidare
fortsatt vetenskaplig utbildning eller en närmare förberedelse för ett
borgerligt yrke. Den tredje graden skall lägga grunden till en allmän
vetenskaplig och sedlig utbildning med afseende, antingen på de högre
universitetsstudierna, eller det praktiska lifvet, hvadan den delar sig i
Gymnasier eller lärda skolor och i högre Borgare- eller
Realskolor. Med afseende på Folkskolans inre författning må anmärkas:
att ej mer än 80 högst 100 barn få undervisas på en gång af en
lärare, att detta antal i städerna med större fordringar på
undervisningen, ytterligare minskas, att de olika könen, så vidt möjligt är,
undervisas i skilda rum eller på olika tider, i synnerhet i de öfre
klasserna, att den dagliga undervisningstiden ej får öfverskrida 6 timmar
•efc på landat minskas efter de hinder, sons lokala -Arhållanden kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
