Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [33] Bugge, Det offentlige Skolevæsens Forfatning i adskillige tydske stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UN»» * »*!•»• Vid undervisningen dudl,- enligt utfärdade
förordnanden, ej |Sf«i afseende på mycket och mångahanda, men på en
grundlig insigt i det meddelade; det nödvändigaste och ound^ängligaste
måste först och förnämligast inläras; grunden for all bildning består i
uppfostran till fromhet, gudsfruktan oeh ekristl. ödmjukhet. I följd häraf
vora fordringarne inskränkte till: riktig och tydlig innanläsnings
utan-läsning af Luther* lilla kateches, kännedom af hufvudatyckena,
trosar-tiklarne och bibeln, färdighet att skrifva läsligt och orthographiskt samt
någon öfning i de för det dagliga lifvet nödiga räknesätten. Härvid
har man ock här och der stadnat; men på andra ställen är
undervisgen mycket högre uppdrifven. Der meddelas äfven, utom en strängare
undervisning i nämnda ämnen, äfven elementerna af Naturlära, Geographi
och Historie och handledning i enklare handarbeten, allt efter som de
för hvarje ort äro nödvändiga. Onekligt är, att de nitiske och
utmärkte la rar ne af missförstånd på månget ställe stegrat folkundervisningen
öfver dess naturliga gränsor; regeringen har derföre varit betänkt på
att hejda denna, af henne sjelf framkallade ifver, der den gått till
öf-verdiift. I sin skildring af Seininariiskolan i Weissenfels har Förf. på
en gång gifvit ett prof på en välorganiserad Folk- ock lägre Borgare-.
skola. Den uadertisningsmethod, som allmänt följes är den induktiva
eller PestaJozziska. Oiu den Lankasterska yttrar sig ■ Provincialrädet,
ScsotTz — och hans åsigt är den i Tyskland rådande —: den ifver,
hvarmed den utbredes ej allenast i England, utan äfven i de flesta
Europeiska stater, och det» täl till märkandes, förnämligast af personer
ur de högre stånden, är svårligen en verkan af öfvertygelse om denna
methods förträfflighet, utan i många fall resultatet af en klok beräkning,
som tror de högre ståndens beqvämligbet och egendom bäst tryggad,
när d«H stora hopen erhåller en undervisning, som någorlunda tyglar
desp råhet i seder, gör den brukbarare till tjenstförrättningar och
der-jemte håller själen i en välgörande inskränkthet. Förf. nämner att
Na-fqibon ocli Voltaike af denna orsak voro methodens synnerliga vänner,
och ref. kan tillägga dfct för mången besynnerliga faktum, att den är
rent af förbjuden till införande i .Österrikes skolor. Den lägre
Borgareskolans tillvaro hrilar ej på någon allmän lagbestämmelse, utan har
efter hand och genom bebofvet utbildat sig ur Folk- eller
Elementarskolan. Detta oaktadt följes den dock med lika uppmärksamhet af
vederbörande auktoriteter, som akolaiis öfriga arter. Om den idé man
gjort sig rörande dessa skolors väsende, ändamål och medlen för dess
uppnående, vittnar en af skolkollegiet för provinsen Brandenburg 1831
utarbetad plan för allmänna Borgarskolor, hvilknis stadganden Förf.
igenkände i alla de skolor af denna art, han besökte. Dessa skolor,
äro samtligen kommunalanstalter och ega, allt efter i>itt mer eller
mindre fullständiga skick, 3 eller 6 ordinarie lärare samt vanligen 3
klasser, af hvilka.de lägee ej få ega mer än 60, de högre blott 40
lärjungar. Af fiickklasserna får ingen vara öfver 40.
Undervisningsämnena . iiro först desamma söm för folkskolan, men i större
utsträckning fcch med en strängare form för behandlingen, samt dessutom Latin
(med afseende på de lärjungar, som kunna bestämma sig tiM inträde på
ett Gymnasium), Franska, Geometri, Pkysik, Cliemi och Ritkonst. Den
högre Borgare- eller Realskolan är, såsonfe den nyss nämnda,
framkallad af bebofvet, oeh har sedan ‘genom ett reglemente af 18351
blifvit erkänd som en egen art af skola. Vid Förf. vistelse i Preussen
funno* 25 såsom Bcalskolor erkända undervisningsanstalter. De äro af
två slag d. v. s.* antingen sjelfständiga, fristående, eller med Gymnasier
förena.le och hafva en öfvervSgaode riktning åt Naturvetenskaperna,
Mathematiken eller nyare 8pråken, allt efter lokala eller andra orsakers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
