Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [33] Bugge, Det offentlige Skolevæsens Forfatning i adskillige tydske stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lnverltM. Betlsktlor af ftm slaget MillU Ifrjupn frih 8—#7 iret
oeh hafva ett tredubbelt iRdanil: nemligen att med sin nedersta
aHd-ning, upptagande 6—9 Iret, på en gång ftrbere<la lärjungar för sig
sjelf, för Gymnasiet oek medelklassen af borgareståndet, att med sin
andra afdelning, som går parallelt med den egentliga Realskolans
nedersta klass, bilda lärjungar, som vid sitt I4:de ar gerna lem na
skolan för att inträda i det lig re borgerliga lifvet, ock med sin tredje
af-delning — vanligen blott 3 k 4 klasser, upptagande ynglingens 10—
I7:de år — lemna de för det högre industriella lifvet bestämda
ynglingar den bildning, som deras blifvaade verkningskrets oeh ställning i
samhället kräfver. Med Gymnasier förenade Realskolor — de äro i
he-la monarchien blott 4 — meddela en för båda linierna gemensam
undervisning till dess i lV:a, eller tredje klassen nedifrån, medlåsningen
af Grekiska språket äfven Realskolans afsttndring begynnes, dock här
ännu blott för detta ämne. Ofvanom nyssnämnda klass äro för rea
lister ne införda, antingen parallellektioner, med för bägge linierna, än
samfäld, än särskild, eller parallelklasser, med från Gymnasiet
alldeles afsöndrad undervisning. Dessutom skilja sig dessa slag af
Realskolor från de fristående deri, att de sakna både förberedelseskolan ock
den derur utgående afdelningen för lägre borgerlig bildning. En
detaljerad bild af en Realskola har F5rf. gifvit i sin besknfning öfver
Kongl. Realskolan i Beilin. Enligt Kongl. Reglementet af d. 8 Mars
4832 ega de ynglingar, som vederbörligen oeh med tillräckliga kun—
skapsbetyg blifvit dimitterade från en högre Borgarskola, rätt att
inträda i den blott ettåriga frivilliga militärtjensten, i postverket samt
skogshushållnings- och bygnadsyrket, företrädesrättigheter, hvartill
för-ut endast de voro berättigade, som genomgått den tredje klassen af ett
Gymnasium. Maturitets- eller afgångspröfningen hålles — såsom
öf-verallt i Preussen — vid sjelfva läroverket af en vetenskaplig
exameas-kommission, bestående af en Regeringens Kommissarie, af anstaltens
Direktor eller Rektor och Lärarue i de vetenskapliga facken i de
öf-versta klasserna. Pröfningen är dels skriftlig dels mnndtlig. Den
förra innefattar: en Tysk, en Fransk, en Mathematisk oeh en
Naturvetenskaplig afhandling. Den Mathematiska skall innefatta 2 Geometriska
och 2 Ari th metiska pre bl em er, den Naturvetenskaplig» åter skall
af-handla ett thema ur Physiken oeh ett ur Ghemien. För utarbetningen af
hvarje afhandling är anslaget ett maximum af 5 timmar. Om den
ranndt-liga pröfningen heter det, att den skall gå nt på att undersöka
examinandens verkliga kunskaper, oeh att de stycken ur främmande språk,
som föreläggas honom till öfversättning, ej förr varit lästa. Tyska,
Franska och Latinska språken, Religion, Historia, Geograpl»!,
Mathe-matik, Physik oek Chemi äro de vanliga undervisningsämnena. Till
hvad utsträckning dessa läras torde någorlunda kunna iuliemtas af hvad
nyss är anfördt om afgångspröfningen. — Ur afhandlingen om de lärda
skolorna eller Gymnasierna s! ulle ref. gerna vilja anföra rikare
uppgifter, ty Förf. har med en viss förkärlek behandlat denna del af sitt
arbete. Ej underligt, emedan han ju kände sig mest hemmastadd på
detta fält. Men utrymmet manar till korthet, oek läsaren måsteåtnöja
sig med att äfven här erhålla fjtstmera blotta rubrikerna på innehållet,
än detta sjelft. På hela skolväsendet i allmänhet, men synnerligas! på
Gymnasierna har Regeringen nedlaggt myeken omvårdnad och
omkostnad. Också nämner alldrig Preussaren sina Gymnasier utan en viss
stolthet. Med de stora och ännu icke uppnådda förtjenster dessa
bildningsanstalter ega, så framträder likväl äfven i dem, likasom, enligt
hvad ofvan är sagdt, i Folkskolorna, ett visst öfverspändt tillstånd,
framkallad t isynnerhet af den mängd af för den l$rda bildningen un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
