Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ny: hvarför är den då genom konsten förflyttad dit, hvarför
får ej hvarje tidehvarf äfven under konstens behandling
behål-la sin egendomliga physiognomi?
Men förutsatt, att bördsskilnaden under närvarande
tidehvarf i sjelfva verket eger den giltighet, hvarom bär är fråga
— och vi vänta oss p& grund af en viss jargon för dagen
denna invändning — förutsatt detta, månne striden emellan
de båda samhällselementerna, det patriciska ocb det plebejiska,
rätteligen bör utkämpas af sådana bjeltar, som vår Förf.
framställt? Ar börden den enda differenspunkten emellan en
militär af högre £rad och en garfvare? Värdigheten inom
samhället, hvars giltighet man väl svårligen lärer kunna
bortresonera, ocli, i de qjemförligt flesta fall, bildningen ega väl båda
en obestridlig vigt vid jemförelsen. Att vår Förf. i afseende
på bildningen låtit ett omvändt förhållande inträda,
hvarige-nom bon upphäft det vanliga, visar blott att bon dock i
sjelfva verket ansett en bandtverkare endast såsom handtverkare,
föga vuxen striden mot börden med dess vanliga
bundsför-vandter: rang och åtminstone socie te tsbildning. Men hon
har icke nöjt sig med att gifva sin handtverkare cn högre
bildning, än den, som vanligen belöper sig på en
handtver-kares lott, hon har gjort honom äfven till adelsman.
Skiljaktigheten emellan de båda stridande parterna är följaktligen
i de hufvudsakliga punkterna uppliäfd; endast yrket, det
förhatliga garfvarehandtverket, utgör den återstående stötestenen.
Om en bildad man, tillhörande samhällets högre klasser,
sknl-le tveka att bortgifta sin dotter med en handtverkare, så gör
han det troligen likväl icke för handtverkets skull, utan för
den hrist på högre odling ocb deraf beroende medborgerliga
anseende, som vanligen plägar vidhäfta den arbetande klassen.
Och för alt hysa slika dubier, behöfver man icke vara
adelsman. Den strid, som Förf. bar förflyttat in på bördens
om-xåde, är således enligt tidehvarfvets begrepp i sjelfva verket
mind ne en strid emellan frälset ocb ofrälset, än emellan
bildning oeh icke-bildning. En strid emellan de båda
förstnämnda elementerna skulle, för att vara ren, förläggas in i
förflutna tidehvarf, striden deremot emellan de båda sednare af
klädas alla biomständigheter af bördsföreträden. En strid åter
emellan börd, rang och okunnighet å ena sidan, samt börd,
raaglöshet och bildning å andra, faller på en konstlad
mel-lanlinie , som i vår tid väl kan egna sig till öfukigsfält för en
brottning på lek, någongång för en ordvexling af hetta,
svårligen 4tkväl till ett «kg(«k på -allvar.
Hvad stilen och ntföraadet bet tallar instämma vi gerna i
de loford, som Föt£ ved«n skördat. De första kapitlen ega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
